Rekordstor biståndsvilja när USAID läggs ned

Behoven i världen är större än på länge. Samtidigt drar många länder ned på biståndet, däribland Sverige, Storbritannien och Tyskland. Nyligen beslutade Donald Trump att lägga ned stora delar av den amerikanska myndigheten USAID, vilket väntas innebära att miljontals människor får betala med sina liv.  

– Konsekvenserna av att USAID stängs ned är av ohyggliga proportioner. Ofattbart många står nu utan de mest grundläggande förnödenheter, och människor som kämpar mot världens mest auktoritära regimer har lämnats vind för våg. Att dra tillbaka stöd till demokratirörelser världen över är också att lämna walkover till korrupta och odemokratiska krafter, säger Mattias Brunander, generalsekreterare på Diakonia.  

En ny mätning visar att svenska folket verkar ha tagit intryck av omvärldsläget; hela  
42 procent vill att Sverige återställer biståndsnivån till 1 procent av BNI, ett åtagande som olika svenska regeringar stått bakom sedan 70-talet men som nuvarande regering övergivit.  

Biståndsviljan har därmed ökat kraftigt under de senaste månaderna – i en mätning som presenterades av biståndsmyndigheten Sida i december 2024 var andelen svenskar som ville se ett ökat bistånd 19 procent. Det var redan då den högsta siffran på 23 år.  

– När USA vänder ryggen till verkar många tycka att Sverige ska kliva fram. Det är glädjande och jag hoppas att regeringen tar till sig av opinionen. Det är många som vill se ett Sverige som visar medmänsklighet och som tar tillbaka det globala initiativet för jämställdhet, fred och demokrati. Det räcker inte att fördela om, biståndsbudgeten måste öka, säger Mattias Brunander. 
 
Enligt mätningen är biståndsviljan störst hos kvinnor i åldern 65 till 79 år, där varannan vill att det satsas rejält på global utveckling framöver och att Sverige höjer biståndet till en procent av BNI.

Om undersökningen 
Undersökningen är genomförd av Verian på uppdrag av Diakonia. Totalt svarade 3 308 personer i Sverige. Urvalet är slumpmässigt rekryterade genom Sifo-panelen och frågan är besvarad mellan den 27 januari och 10 februari 2025, och lyder: Anser du att Sverige bör återställa biståndsnivån till en procent av BNI? 
 
Om Sidas opinionsmätning 
Biståndsmyndigheten Sida har årligen genomfört mätningar av svenskars attityder till bistånd sedan 1974. Den senaste mätningen från december 2024 visade att 19 procent av svenskarna anser att biståndsanslaget bör höjas. 
 
Nedskärningar i biståndsbudgeten  
Sedan år 2022 har Sveriges biståndsbudget minskats kraftigt och enprocentsåtagandet övergetts, en överenskommelse som Sverige har stått bakom i över 50 år och som betyder att vi avsätter en hundradel av våra inkomster till människor som lever i fattigdom och förtryck. År 2028 väntas biståndet uppgå till 0,68 procent av BNI vilket är under FN:s och EU:s lägst rekommenderade nivå om 0,7 procent. Sveriges regering har även beslutat om en ny riktning för biståndet, där en allt större del av den krympande biståndsbudgeten ska användas för att minska migration till Sverige och gynna svenska företags exportmöjligheter.