Svenskt bostadsbyggande bland de konjunkturkänsligaste i OECD – slår hårt mot småhus

En av huvudförklaringarna är hur bostadsfinansieringens struktur ser ut i Sverige – med en hög andel hushåll med bolån och långa återbetalningstider. Sverige har en av de längsta återbetalningstiderna bland de jämförda länderna – i snitt 45 år, att jämföra med ett OECD-snitt på 23 år. Det gör systemet extra känsligt för ränteförändringar, även om många hushåll har betydande tillgångar på pappret.

– När bostadsbyggandet ligger på den lägsta nivån på 100 år är det uppenbart att något är grundläggande fel. Bostadsbristen påverkar Sveriges konkurrenskraft, familjers framtidsplaner och vår långsiktiga utveckling. Nu krävs en bred politisk samsyn och beslut som matchar allvaret i situationen, säger TMF:s vd Erik Haara.

Den höga känsligheten gör att byggandet tvärnitar vid räntehöjningar – något som blev tydligt under den senaste räntecykeln. Resultatet är en volatil marknad för nyproduktion och särskilt för småhus, vilket skapar stora utmaningar för branschen.

– När vi har ett så volatilt byggande innebär det att kompetens försvinner från branschen. Vi såg det på 90-talet och vi ser det i dag. Då blir det svårt att bygga upp allt på nytt när det vänder och efterfrågan ökar – här behövs förändring, säger TMF:s näringspolitiska expert Simon Imner.

Rapporten pekar på behovet av mer stabila förutsättningar och långsiktiga spelregler för bostadsmarknaden för att säkra kompetens, produktion och ett jämnt bostadsbyggande över tid. 

Den fullständiga rapporten finns bifogad.