Rekordhög tillväxt – nu över 185 000 ingenjörsmedlemmar

– Jag är mycket glad över att ännu fler ingenjörer ser värdet av ett fackligt medlemskap.  Medlemmarna är nöjda med att vi som en del av Facken inom industrin förhandlade fram ett historiskt högt ”märke” på 6,4 procent under två år, hur våra förtroendevalda och ombudsmän stöttar vid varsel och tillgången för medlemmar till lönestatistik, inkomstförsäkring och förhandlingsstöd, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörer, som är både fackförbund och intresseorganisation för landets högskoleutbildade ingenjörer – ökade 2025 med 3,7 procent till över 185 000 medlemmar. Förbundet har haft en lång rad av årliga medlemsökningar men ökningen 2025 är den högsta på 15 år. Jämfört med för 25 år sedan har antalet yrkesverksamma medlemmar fördubblats.

Bland ingenjörsstudenterna är medlemsökningen 7,7 procent, drygt 1 000 fler, till totalt 20 800 studentmedlemmar. Ökningen beror dels på att Sveriges Ingenjörer i ännu högre grad har varit på plats på landets många lärosäten, dels erbjudit relevanta förmåner till studenterna som studiehjälpmedel, CV-granskning, stipendier, lönestatistik och rabatt på olycksfalls- och hemförsäkring.

Efter ett turbulent år i svensk ekonomi med den högsta ingenjörsarbetslösheten på nästan femton år visar de senaste siffrorna från Akademikernas akassa‑ att Arbetslösheten bland ingenjörer sjunker. Nedgången är som snabbast i de mest konjunkturkänsliga ingenjörsgrupperna, vilket är en signal om att konjunkturen är på väg att vända.

– Efterfrågan på den kompetens som ingenjörer har är fortfarande hög, inte minst inom den växande försvarsindustrin, och trycket är stort på många utbildningar. Med många ungdomar som är beredda att satsa på en krävande utbildning är det synd att många hoppar av i förtid. Därför är det extra viktigt att stärka utbildningarna och ge studenterna mer lärarledd tid och fler laborationer, säger Ulrika Lindstrand.

Två rapporter i slutet av 2025 visade att inget län klarar målet att fler elever ska gå natur eller teknik och att gymnasieelever på natur och teknik bestraffas av dagens betygsystem.

– Grundskolan och gymnasiet måste verkligen bli bättre på att förbereda för mer avancerade studier i naturämnen och teknik, vi saknar en övergripande strategi och resurser från centralt håll. Det behövs också justeringar i betygssystemet så att elever som väljer natur- eller teknikprogrammen på gymnasiet inte missgynnas, säger Ulrika Lindstrand.