Ny teknik för att utvinna fosfor ur Östersjön kan minska Europas beroende av nödvändig gödselingrediens
18.2.2026 13:09:59 CET | KTH | Pressmeddelande
Östersjön är ett av världens mest syrefattiga havsområden. Orsaken är de höga halterna av fosfor – ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel. Nu visar ny forskning ett sätt att potentiellt omvandla detta problem till en resurs som kan minska Europas beroende av fosfatbrytning och samtidigt förbättra Östersjöns ekosystem.

Fosfor är avgörande för den globala livsmedelsproduktionen, men Europa har nästan inga egna naturresurser och är starkt importberoende. En forskargrupp vid KTH ser nu en möjlig lösning på detta problem.
Östersjön har ackumulerat mer fosfor än ekosystemet klarar av att hantera. Zeynep Cetecioglu, docent i mikrobiologi och avloppsteknik vid KTH, säger att fosfor som ligger lagrad i bottensedimenten i Östersjön kan frigöras och återvinnas på ett kontrollerat och effektivt sätt. Studien beskriver en tvåstegsmetod där mikroorganismer först används för att lösa upp fosforn från sedimenten. Därefter tillsätts ett metallbindande ämne för att ytterligare frigöra fosforn, så att den kan fångas upp och omvandlas till en användbar produkt, exempelvis gödsel.
– Fosfor är ett kritiskt näringsämne för jordbruket och Europa importerar stora mängder. Den här nya metoden för att återvinna fosfor ur sediment kan minska beroendet av importerad fosforsten, säger Zeynep Cetecioglu.
I kontrollerade laboratorietester lyckades man med den här processen lösa upp 80 procent av fosforn i sedimenten, och av den mängden kunde forskarna återvinna 99 procent. Forskargruppen rapporterar också att mängden nyttiga mikroorganismer ökade kraftigt under försöken.
Zeynep Cetecioglu betonar att metoden ännu inte är redo att användas direkt ute i havet, utan behöver vidareutvecklas. Bland annat skulle processen behöva ske i slutna, landbaserade anläggningar där sedimenten behandlas säkert och där varken kemikalier eller mikrober kan läcka ut och skada marina ekosystem.
De planerar även att utforska hållbara alternativ till det metallbindande ämnet. Det skulle exempelvis kunna vara biologiskt framställda organiska syror, som möjliggör en effektiv separation med bättre miljöprofil.
– Om metoden visar sig framgångsrik kan tekniken bli ett viktigt bidrag till både miljöskydd och europeisk resiliens. En teknologi för näringsåterhämtning och minskad förorening ger möjlighet att motverka övergödning och ta steg mot cirkulära näringsflöden, säger Zeynep Cetecioglu.
Vetenskaplig publicering:
Functional microbial enrichment and chelation-enhanced phosphorus release from marine sediments: Toward sustainable phosphorus management
https://doi.org/10.1016/j.watres.2025.124842
För ytterligare information kontakta:
Zeynep Cetecioglu, docent i mikrobiologi och avloppsteknik, KTH, tel. 08-790 82 51, zeynepcg@kth.se
Kontakter
Therese Elmgren
Tel:08-790 64 00press@kth.seBilder

KTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.
KTH:s tre campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1 500 doktorander och 4 000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta
Följ KTH
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från KTH
Kli-baserad gel visar potential för läkemedelstillförsel11.11.2026 10:12:59 CET | Pressmeddelande
När det gäller tjocktarmens hälsa är fördelarna med vete- och rågkli i fullkornsprodukter välkända. En ny studie visar på möjligheten att även använda kli-fibrer för direkt tillförsel av läkemedel som behandlar tjocktarmsjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller kolorektal cancer.
Kocken Jessie Sommarström får KTH:s stora pris 202626.10.2026 14:21:19 CET | Pressmeddelande
Hon har serverat gröt på Nobelbanketten, lagat barnmat av krokiga grönsaker och vunnit Årets kock. Nu utvecklar Jessie Sommarström maten som serveras i skolor, på sjukhus och inom äldrevård. För sitt arbete med att förena smak och njutning med hälsa och hållbarhet tilldelas hon KTH:s stora pris.
Med framtida grödor i åtanke arbetar forskare med att åtgärda en brist i fotosyntesen22.10.2026 14:37:39 CEST | Pressmeddelande
Stigande temperaturer och kraftigare torka förkortar odlingssäsongerna i många delar av världen. Nu har svenska forskare kommit ett steg närmare att utveckla effektivare fotosyntes, ett arbete som på sikt kan anpassa grödor till ett förändrat klimat.
Sverige stärker sin position inom AI-forskning - blir del av europeiskt nätverk15.10.2026 14:23:17 CEST | Pressmeddelande
Nu lanseras en svensk enhet inom nätverket European Laboratory for Learning and Intelligent Systems (ELLIS). Den nya enheten ansluter sig till framstående AI-forsknings-miljöer vid bland annat Cambridge, Oxford och ETH Zürich. Genom etableringen får forskarna i Sverige tillgång till avancerad beräkningskapacitet, kompetensutveckling, nya samarbetsmöjligheter med näringslivet samt ett brett internationellt forskarnätverk.
Nu kan forskare upptäcka de egenskaper som gör optiska komponenter stabila trots energiförluster14.10.2026 12:58:31 CEST | Pressmeddelande
I optiska fibrer, chip och andra ljusledande komponenter kan små defekter sprida fotoner och störa deras väg. En ny studie visar en metod för att identifiera egenskaper som i vissa system hjälper ljusvågor att behålla sitt beteende trots sådana brister. Metoden kan påskynda utvecklingen av nya typer av elektronik och optiska teknologier samt leda till mer tillförlitliga kvantkomponenter.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum