Sjukpenning: Låg inkomst dubbelt så vanligt hos de som begår brott
3.3.2026 08:00:00 CET | Försäkringskassan | Pressmeddelande
Bidragsbrott inom sjukpenning uppskattas kosta skattebetalarna 800 miljoner kronor varje år. Ekonomisk situation, kön, ålder och födelseland påverkar risken för att en person begår bidragsbrott. Drivkrafter kan vara behov av pengar, girighet, brister i regelverket som skapar tillfällen eller att brottet är en del av yrkeskriminalitet. Det visar Försäkringskassans lägesrapport om bidragsbrott inom sjukpenning som publiceras idag, tredje april.
Sjukpenning är den näst största ersättningen inom socialförsäkringen. Under 2024 betalades 46 miljarder kronor ut i sjukpenning till omkring 630 000 personer. De flesta som ansöker om ersättningen har rätt till den men de finns de som missbrukar systemet genom att begå bidragsbrott.
Låg inkomst är nästan dubbelt så vanligt bland personer som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning än hos andra som söker. Ungefär hälften av de som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning har haft en skuld hos Kronofogden. Det finns även andra skillnader. Utrikes födda, och inrikes födda med utrikes födda föräldrar, är också överrepresenterade bland de som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning.
- Ett vanligt brott är att inte meddela Försäkringskassan att man börjat jobba efter en sjukskrivning. Andra vanliga brottsupplägg är att lämna oriktiga uppgifter om var man jobbar och vad man tjänar, eller att vistas eller vara bosatt utomlands, säger Rosa Fiorito, tillförordnad verksamhetsområdeschef för Försäkringskassans brottsförebyggande arbete.
Det förekommer även att nätverkskriminella använder sjukpenning för att skaffa sig en grundförsörjning och en vit inkomst. Nationellt underrättelsecentrum har identifierat att drygt 11 000 personer som definieras som nätverkskriminella fick sjukpenning under perioden 2020–2023. Runt 1 500 av dem uppskattades ha sjukpenning som grundförsörjning. Hur många av dessa som verkligen haft rätt till ersättningen är inte känt. Eftersom sjukpenning normalt kräver läkarintyg händer det att läkare vilseleds eller manipuleras att utfärda intyg för överdrivna eller påhittade besvär.
- Vi arbetar väldigt fokuserat för att förhindra och upptäcka bidragsbrott. Nya sekretesslättnader mellan myndigheter och utökat informationsflöde från andra aktörer, till exempel banker, har också gett oss ytterligare verktyg för att stoppa bidragsbrott, säger Peter Fausö, verksamhetsområdeschef för Försäkringskassans kontrollarbete.
För att förhindra bidragsbrott har regeringen också föreslagit att införa en administrativ sanktionsavgift från och med 1 juli för de som orsakar att ersättning felaktigt betalas ut. Det föreslås också att Försäkringskassan ska kunna spärra utbetalning av bidrag en viss tid vid misstanke om bidragsbott.
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:010-116 98 88press@forsakringskassan.seDokument
Om Försäkringskassan
Försäkringskassan utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen - exempelvis barnbidrag, föräldrapenning och sjukpenning. Det är riksdag och regering som beslutar vilka lagar och regler som ska gälla.
Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter med medarbetare på 60 orter. Våra utbetalningar står årligen för ungefär en femtedel av statens budget.
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
2000 chefer från 10 myndigheter utbildas för kris och krig12.5.2026 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
2000 chefer från 10 myndigheter utbildas nu för att bli bättre chefer i kris och krig. – Vår vardag är i hög grad regelstyrd, vilket är en styrka. Samtidigt behöver vi som chefer och ledare kunna fatta snabba beslut, prioritera rätt och ta ansvar för helheten i pressade situationer. Den här satsningen ger oss handfasta verktyg och stärker vår förmåga att agera när det verkligen gäller, säger Malin Malm, en av de chefer på Försäkringskassan som gått utbildningen ”Handlingskraftigt ledarskap i kris och krig”.
Försäkringskassan: Så får du elstödet utbetalt innan midsommar8.5.2026 15:35:49 CEST | Pressmeddelande
Försäkringskassan kommer att starta utbetalningarna av elstöd för januari-februari 2026 i början av juni och några bankdagar senare börjar pengarna landa på elkundernas konton. Till midsommar kommer de allra flesta elkunder som har rätt till elstöd att ha pengarna på sitt konto.
Kraftig minskning av ersättning vid arbetsskada4.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Antalet personer som får livränta har minskat med cirka 84 procent sedan slutet av 1990-talet – från omkring 91 000 personer år 1999 till knappt 14 700 personer år 2025. Det är också stora skillnader mellan olika yrken, mellan män och kvinnor samt vad man får livränta för – det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Fördubbling av statens utgifter för tandvård23.4.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Statens utgifter för den statliga tandvårdsersättningen beräknas under 2026 att fördubblas jämfört med 2025. Utgifterna för särskild tandvårdsersättning väntas landa på cirka 7 miljarder kronor – runt 1,6 miljarder kronor mer än tidigare beräknat. Det visar Försäkringskassans nya utgiftsprognos.
Bostadsbidraget har inte följt inkomstutvecklingen16.4.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur hög inkomst du har påverkar om du kan få bostadsbidrag. Sedan år 1997 har de genomsnittliga inkomsterna ökat med 134 procent men inkomstgränsen, som reglerar vem som kan få bostadsbidrag, har inte följt med. För barnfamiljer har den höjts med 28 procent och för ungdomshushåll har inkomstgränserna inte höjts alls, det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum