Pappors psykiska hälsa försämras långt efter barnets födsel
23.3.2026 16:00:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Pappor i Sverige får färre psykiatriska diagnoser under partnerns graviditet och de första månaderna efter barnets födsel, men ett år efteråt ökar diagnoserna av depression och stressrelaterade besvär. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Sichuan University i Kina som publicerats i JAMA Network Open.

– Övergången till faderskap innebär ofta både positiva upplevelser och en rad nya påfrestningar. Många uppskattar de nära stunderna med barnet, samtidigt som relationen till partnern kan påverkas och sömnen försämras, vilket kan bidra till en ökad risk för psykisk ohälsa, säger Jing Zhou, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till artikeln.
Studien omfattar över en miljon pappor vars barn föddes i Sverige mellan 2003 och 2021. Genom att koppla samman olika nationella register har forskarna kunnat följa hur ofta män fick en ny psykiatrisk diagnos från ett år före partnerns graviditet fram till dess att barnet fyllde ett år.
30-procentig ökning ett år efteråt
Resultaten visar att risken för att få en psykiatrisk diagnos minskade under graviditeten och de första månaderna efter födseln, jämfört med året innan. Ett år efter barnets födsel var förekomsten av ångest samt alkohol- och drogrelaterade diagnoser tillbaka på liknande nivåer som före graviditeten, men för depression och stressrelaterade besvär sågs en negativ utveckling. Dessa diagnoser ökade med över 30 procent ett år efter födseln jämfört med innan graviditeten.
– Den fördröjda ökningen av depression var oväntad och understryker behovet av att uppmärksamma varningssignaler på psykisk ohälsa hos pappor långt efter barnets födsel, säger Donghao Lu, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och artikelns sisteförfattare.
Viktigt att kunna ge stöd i rätt tid
Forskarna betonar att studien bygger på kliniska diagnoser, vilket innebär att de män som inte sökt vård inte fångas upp. Trots detta ger resultaten en tydlig bild av när i föräldraskapet som riskerna för psykisk ohälsa kan vara som störst.
– Genom att identifiera perioder med ökad sårbarhet kan vården och andra aktörer lättare erbjuda stöd. Det pratas mycket om förlossningsdepression hos nyblivna mammor, men även pappors mående är viktigt både för dem själva och för hela familjen, säger Jing Zhou.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Sichuan University i Kina och Uppsala universitet i Sverige. Den finansierades av Karolinska Institutets strategiska forskningsområde i epidemiologi och biostatistik, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Psychiatric disorders among fathers in Sweden before, during and after partner pregnancy”, Nanyan Xiang, Jing Zhou, Yifei Lin MD, Yihui Yang, Miriam Martini, Bowen Tang, Yufeng Chen, Fotios C Papadopoulos, Emma Fransson, Alkistis Skalkidou, Jin Huang, Donghao Lu, JAMA Network Open, online 23 mars 2026, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2026.2725.
Kontakter
Jing ZhouDoktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
jing.zhou@ki.seDonghao LuLektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
donghao.lu@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Kontrollerat jordnötsintag kan minska allergi hos små barn7.5.2026 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har effektivt behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötsallergi. Med hjälp av ett dagligt intag av små mängder jordnöt, som gradvis ökade över tid, vande sig barnen långsamt vid att äta jordnötter. Resultaten presenteras i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.
Ny behandling med färre biverkningar minskade brösttäthet4.5.2026 02:01:00 CEST | Pressmeddelande
Låga doser av det potentiella läkemedlet endoxifen minskar brösttätheten i samma omfattning som standardbehandlingen tamoxifen, men utan att ge lika svåra biverkningar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the National Cancer Institute. Resultaten kan få betydelse för framtida förebyggande behandling mot bröstcancer.
Ny vaccinstrategi ger brett neutraliserande antikroppar mot hiv29.4.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med kollegor vid The Scripps Research Institute och Emory University utvecklat en ny vaccinstrategi som lett till antikroppar som kan neutralisera många olika varianter av hiv. Studien, som publiceras i tidskriften Nature, ger ny kunskap om hur immunförsvaret kan styras mot en särskilt svåråtkomlig del av viruset.
Tryggare uppväxt gav bättre liv – även för nästa generation23.4.2026 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Adopterade barn som vuxit upp i mer gynnsamma familjemiljöer än sina syskon löper lägre risk för psykisk ohälsa, kriminalitet och sociala problem – fördelar som i vissa fall sträcker sig vidare till nästa generation. Det visar en ny studie av svenska syskonpar som publiceras i tidskriften BMJ.
Blodets proteiner förändras kraftigt från barndom till vuxen ålder22.4.2026 17:15:23 CEST | Pressmeddelande
Proteinnivåerna i blodet förändras tydligt redan under barndom och tonår, och skillnader mellan flickor och pojkar blir allt mer uttalade med åldern. Det visar en ny studie i Nature Communications från Karolinska Institutet i samarbete med kollegor från SciLifeLab och KTH. Resultaten pekar på att proteinvärden i blodet förändras under livet, vilket gör vuxnas referensvärden otillräckliga för barn och ungdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum