SLS: Produktivitet i vården får inte ske på bekostnad av kvalitet, etik och jämlikhet

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat remissvar på Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96). SLS välkomnar ambitionen att stärka välståndet i Sverige, men varnar för riskerna med ett alltför ensidigt fokus på produktivitet inom hälso- och sjukvården. I remissvaret understryker SLS att ökad produktivitet aldrig kan vara ett ensidigt mål i sig, utan måste vägas mot kvalitet, medicinsk etik och patienternas behov.

– Produktivitet i vården måste alltid ses i tillsammans med vilket värde den skapar för patienterna och samhället. Ett ensidigt produktionstänk riskerar att tränga undan vårdens grundläggande uppdrag – att ge god och jämlik vård med patienten i centrum, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

SLS delar kommissionens analys av att den administrativa bördan i vården har blivit för stor och att fokus behöver flyttas tillbaka till kärnverksamheten. Samtidigt betonar SLS att vårdens kärna är komplex och inte kan reduceras till enkla produktionsmått.

– Hälso- och sjukvård är inte vilken tjänst som helst. Relationer, kontinuitet, professionellt omdöme och etiska avvägningar är centrala delar av vårdens kvalitet och svåra att fånga i traditionella produktivitetsmått och därför vill vi poängtera att tillit till sjukvårdens professioner måste vara styrande när hälso- och sjukvårdens utvecklas med den etiska plattformen som grund. Men oaktat detta så har kommissionen ändå landat i många välavvägda förslag, säger Anders Castor, ordförande i SLS delegation för medicinsk etik.

SLS tillstyrker flera av utredningens förslag, bland annat att stärka primärvården, minska detaljstyrningen, fasa ut lågvärdevård (som går i linje med SLS arbete med Kloka Kliniska Val) samt ge staten ett tydligare ansvar för kompetensförsörjning och vårdens digitala infrastruktur. Samtidigt pekar SLS på vikten av att reformer genomförs i rätt ordning och med tillräckliga resurser, för att undvika målkonflikter och kvalitetsförluster.

När det gäller vårdens organisering tillstyrker SLS även förslaget att ta bort kravet på regionerna att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) i primärvården. En frivillig tillämpning riskerar enligt SLS att leda till osakliga variationer mellan regioner och försvåra möjligheten att uppnå en jämlik vård i hela landet.

– När valfrihetssystemet tillämpas olika i olika regioner riskerar det att undergräva hälso- och sjukvårdslagens grundprincip om vård på lika villkor. I de regioner där det tillämpas allra mest har det lett till ojämlik etablering med fler vårdcentraler i välbärgade områden och underetablering i mer utsatta områden, ett problem som förhoppningsvis kommer att minska om tillämpningen av LOV luckras upp och regionerna får mer inflytande över etableringarna, säger Anders Castor.

SLS tillstyrker även förslaget att avskaffa kravet på regionerna att ersätta digital utomlänsvård enligt utomlänstaxan och anser att digitala vårdkontakter bör vara en integrerad del av den ordinarie vården.

När det gäller förslaget om att införa remisskrav för akuta besök på sjukhus är SLS tveksam. Även om en tydligare rollfördelning mellan primärvård och akutsjukhus i grunden kan bidra till ett mer effektivt vårdsystem, pekar SLS på risken för målkonflikter i ett redan ansträngt läge. Ett utökat ansvar för primärvården för brådskande vård, särskilt utanför ordinarie arbetstid, kan leda till ökade kostnader och sämre tillgänglighet – inte minst i en situation där bristen på allmänläkare är en avgörande begränsning.

– Förslag om remisskrav till akuten kan inte ses isolerat. Om primärvården samtidigt saknar tillräckliga resurser och bemanning riskerar reformen att försämra både tillgänglighet och kontinuitet, snarare än att stärka vården som helhet, avslutar Catharina Ihre Lundgren.

Läs SLS remissvar >>