Branschen kräver nationella mål i budgeten: "Sveriges beredskap håller inte"

I en gemensam debattartikel på Altinget varnar vd:arna för Arla, Lantmännen, Livsmedelsföretagen, LRF och Scan Sverige för att slå sig till ro trots ett osäkert omvärldsläge. Undertecknarna pekar på att Sverige i dag har ett handelsunderskott på livsmedel på 88 miljarder kronor – samtidigt som potentialen för ökad inhemsk produktion är enorm.

I rapporten Grön uppväxling  visar branschen hur produktionen kan växa med tiotals procent. Det skulle inte bara stärka Sveriges civilförsvar, utan även skapa omkring 19 000 nya arbetstillfällen över hela landet och bidra till minskat klimatavtryck genom modernisering och ny teknik.

Debattartikeln publicerades på Altinget den 26 mars 2026 och kan även läsas i sin helhet nedan.

Skriv in målen för livsmedelsförsörjningen i budgeten 

I dag träffas regeringens livsmedelspolitiska råd, där vi som undertecknar denna artikel deltar. Samtidigt visar blockeringen av Hormuzsundet och attacker mot hamnar och raffinaderier i Mellanöstern hur snabbt Sveriges livsmedelsberedskap kan hotas när priserna på drivmedel och gödsel rusar. Trots flera år av kriser saknar Sverige fortfarande nationella mål för livsmedelsförsörjningen. Det håller inte. 

Det finns beräkningar som visar att antalet kalorier vi producerar i Sverige räcker för den svenska befolkningen. Men Sveriges livsmedelsberedskap kan inte bygga på skrivbordsprodukter. Teorier plöjer inga åkrar, producerar inga livsmedel och mättar inga magar.

Kan öka produktionen utan att offra miljömål

I det mest osäkra säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget vill vi från branschen varna för att slå sig till ro. Den nedåtgående utveckling Sverige haft i lantbruket och livsmedelsproduktionen de senaste decennierna kan inte fortsätta. Den uppdaterade livsmedelsstrategins ambitioner måste förverkligas, annars kommer inte kalorierna att räcka till ens i teorin. 

I rapporten Grön uppväxling – resultatet av ett brett samarbete mellan lantbruk och livsmedelsindustri – visar vi att Sverige kan och bör öka livsmedelsproduktionen samtidigt som klimat- och miljömål nås. Genom att sätta fart på investeringarna i lantbruk och livsmedelsindustri skapas möjligheter till ökad modernisering som bidrar till bättre resursutnyttjande. Det gynnar miljön, konkurrenskraften och arbetsvillkoren. Enligt våra beräkningar skulle en grön uppväxling skapa 19 000 nya jobb spridda över hela landet, samtidigt som beredskap, klimat och biologisk mångfald stärks. 

Målen måste förankras nationellt 

Flera företag och lantbrukare står nu redo att växla upp. Vi vill och kan öka produktionen av svenska råvaror, mat och dryck. Arla, Lantmännen och Scan Sverige har nyligen presenterat omfattande investeringar i nya mejerier, spannmålsinfrastruktur, slakterier och anläggningar för växtbaserat protein. För att potentialen och kapaciteten i dessa och andra investeringar ska förverkligas måste även politiken och myndigheterna växla upp. Det räcker inte med välvilliga strategidokument. Nu krävs verkstad. 

Därför vill vi se att de försörjningsmål som Jordbruksverket tagit fram antas och följs upp på nationell nivå, förslagsvis i regeringens budgetproposition. Det skulle skapa en årlig, transparent uppföljning och ge livsmedelssektorn den långsiktighet som behövs för att genomföra ännu fler och nödvändiga investeringar.  

Omvärldsläget kräver stark svensk produktion

Exakt hur kommande kriser påverkar världens livsmedelssystem kan vi inte veta. Med ökade risker för torka i stora livsmedelsproducerande länder i Europa, ett mer instabilt geopolitiskt läge och växande globala problem med livsmedelsförsörjningen måste Sverige ta sitt ansvar och kunna bidra. Inte bara för vår egen livsmedelsförsörjning, utan också genom att exportera det vi har goda förutsättningar att producera och bistå grannar och allierade vid störningar och konflikter.  

Global handel inom livsmedelsområdet är nödvändig. Livsmedelshandeln måste fortsätta utvecklas för att minska hunger och fattigdom och optimeras för att inte fortsätta belasta ekosystemen. För att Sverige ska kunna bidra måste vi öka produktionen av näringsrik och hälsosam mat inom de naturgivna förutsättningar som vår del av världen erbjuder.

I dag har Sverige ett handelsunderskott på livsmedelsområdet på 88 miljarder. Det innebär att ungefär varannan krona vi lägger på mat går till produktion i andra länder, ofta med lägre krav på miljö, arbetsvillkor och djuromsorg. Detta trots att svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion håller världsklass när det gäller livsmedelssäkerhet, kvalitet och hållbarhet. Vi sitter på en enorm potential som vi i dag inte utnyttjar. 

Allt börjar med mat på bordet  

En grön uppväxling handlar om att förena klimatmål, ökad produktion och beredskap. För att lyckas med detta krävs tillväxt, investeringar och framtidstro i hela värdekedjan. Det krävs också forskning, utveckling och innovation, exempelvis inom fossilfri gödsel och diesel, bättre stallgödselhantering, klimatanpassning och digitalisering.

Kostnaderna behöver delas mellan industri, handel, konsumenter och staten. Vår kalkyl visar att vinsterna – i form av ökade skatteintäkter och ekosystemtjänster som biologisk mångfald – vida överstiger kostnaderna.  

Därför uppmanar vi till en bred politisk överenskommelse för en grön uppväxling. Oavsett vilken regering som leder Sverige efter valet i höst bör försörjningsmålen skrivas in i budgetpropositionen. Det skapar en tydlig och långsiktig målstyrning som förenar klimat- och miljöambitioner med ökad produktion och stärkt beredskap.

Livsmedelspolitiken är lika central för Sveriges trygghet och framtid som industri-, välfärds- och försvarspolitiken. Allt börjar med att det finns mat på bordet.  

Cecilia Kocken, vd Arla Sverige 

Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen 

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen 

Erik Pihlo, tf vd LRF 

Lars Appelqvist, vd Scan Sverige