Precisionsmedicin i vården hjälper fler att få en genetisk diagnos
30.3.2026 08:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Ett mer än tio år långt samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab har lett till att helgenomsekvensering blivit en del av sjukhusets kliniska utredningar av sällsynta diagnoser. Hittills har över 15 000 patienter fått hela sin arvsmassa sekvenserad, varav 23 procent har fått en genetisk diagnos, enligt en studie publicerad i Genome Medicine.

Studien visar hur Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab under det senaste decenniet har byggt upp en modell där helgenomsekvensering används i utredningen av patienter med misstänkta sällsynta sjukdomar. Den sammanfattar data från 15 644 analyserade individer och visar hur nära samarbete mellan klinisk verksamhet och avancerad genomikanalys har gjort det möjligt att införa helgenomsekvensering i den ordinarie vården.
Ger en mer heltäckande bild
Helgenomsekvensering innebär att hela arvsmassan analyseras, vilket ger en mer heltäckande bild än tester som bara analyserar delar av genomet. I studien framgår att en genetisk orsak till sjukdom kunde identifieras hos 3 538 personer, motsvarande 23 procent. Diagnoserna omfattade genförändringar i över 1 500 olika gener, vilket visar hur varierade och komplexa sällsynta sjukdomar kan vara.
– För många patienter med misstänkta sällsynta sjukdomar har en genetisk diagnos stor betydelse. Den kan ge svar på orsaken till sjukdomen och vägleda behandling, uppföljning och familjeplanering. Helgenomsekvensering gör det möjligt att hitta genetiska förändringar som annars inte hade upptäckts, säger Anna Lindstrand, adjungerad professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och överläkare samt sektionschef vid Klinisk Genetik och Genomik på Karolinska Universitetssjukhuset.
De diagnostiserade patienterna har vitt skilda sjukdomar inom olika specialiteter. En stor andel är barn och majoriteten hade inte fått diagnos utan det nya multidisciplinära arbetssättet, enligt forskarna.
– I flera fall, till exempel vid medfödda metabola sjukdomar och svåra epilepsier, har vi kunnat erbjuda specifik behandling som direkt resultat av att patienterna fått diagnos, vilket förhindrat svår sjukdom eller tidig död, säger Anna Wedell, professor vid samma institution, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och föreståndare för Precisionsmedicinskt centrum Karolinska.
Anpassas efter varje patient
Modellen bygger på att kliniska specialister, genetiker, bioinformatiker och laboratoriepersonal arbetar tillsammans i tydliga och samordnade processer. Det gör att analyserna kan anpassas efter varje patients unika sjukdomsbild och att resultaten snabbt kan översättas till individualiserad behandling.
– Genom att föra samman klinisk medicin och avancerad genomik har vi kunnat skapa ett gemensamt arbetssätt. Jag ser det som ett steg i ett större systemskifte mot mer precis och individanpassad vård i Sverige, och modellen kan bli en viktig grund i den utvecklingen, säger Anna Wedell.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
“The Genomic Medicine Center Karolinska 10-year report on genome sequencing for rare diseases and a strategy for stepwise clinical implementation”, Anna Lindstrand, Kristina Lagerstedt-Robinson, Anders Jemt, Malin Kvarnung, Sofia Ygberg, Sofie Vonlanthen, Mikael Oscarson, Daniel Nilsson, Nicole Lesko, Angelo Salazar Mantero, Britt Marie Anderlid, Henrik Arnell, Cecilia Arthur, Svetlana Bajalica-Lagercrantz, Michela Barbaro, Peter Bergman, Erik Björck, Oda Blomqvist Picard, Helene Bruhn, Jonas Carlsten, Sandrina P. Correia, Karl De Geer, Angelica M. Delgado Vega, Emma Ehn, Jesper Eisfeldt, Marlene Ek, Ingegerd Elvers, Martin Engvall, Christoph Freyer, Sofia Frisk, Caroline Graff, Giedré Grigelioniené, Peter Gustafsson, Anna Hammarsjö, Hafdis T. Helgadottir, Maritta Hellström Pigg, Olivia J Henry, Moa Hägglund, Erik Iwarsson, Vincent Janvid, Maria Johansson Soller, Leif Sundin, Ekaterina Kuchinskaya, Anders Kämpe, Anna Leinfelt, Agne Liedén, Hillevi Lindelöf, Anna Lyander, Helena Malmgren, Maria Mannila, Per Marits, Karin Naess, Ramprasad Neethiraj, Karl Nyren, Christoforos Pappas, Martin Paucar Arce, Nadja Pekkola Pacheco, Lucia Peña Perez, Maria Pettersson, Peter Pruisscher, Chiara Rasi, Annick Renevey, Sophia Rössner, Ellika Sahlin, Erik Stenund, Tommy Stödberg, Mikael Sundin, Karl Svärd, Bianca Tesi, Emma Tham, Håkan Thonberg, Virpi Töhönen, Malin Ueberschär, Karin Wallander, Eini Westenius, Johanna Winberg, Nerges Winblad, Josephine Wincent, Malin Winerdal, Anna Wredenberg, Anna Zetterlund, Rolf H. Zetterström, Ingegerd Öfverholm, Ann Nordgren, Henrik Stranneheim †, Valtteri Wirta, Anna Wedell, Genome Medicine, online 30 mars 2026, doi:10.1186/s13073-026-01611-3
Kontakter
Anna Lindstrandadjungerad professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel:070-5436593anna.lindstrand@ki.seAnna Wedellprofessor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel:073-9660743anna.wedell@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder



Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Kontrollerat jordnötsintag kan minska allergi hos små barn7.5.2026 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har effektivt behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötsallergi. Med hjälp av ett dagligt intag av små mängder jordnöt, som gradvis ökade över tid, vande sig barnen långsamt vid att äta jordnötter. Resultaten presenteras i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.
Ny behandling med färre biverkningar minskade brösttäthet4.5.2026 02:01:00 CEST | Pressmeddelande
Låga doser av det potentiella läkemedlet endoxifen minskar brösttätheten i samma omfattning som standardbehandlingen tamoxifen, men utan att ge lika svåra biverkningar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the National Cancer Institute. Resultaten kan få betydelse för framtida förebyggande behandling mot bröstcancer.
Ny vaccinstrategi ger brett neutraliserande antikroppar mot hiv29.4.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med kollegor vid The Scripps Research Institute och Emory University utvecklat en ny vaccinstrategi som lett till antikroppar som kan neutralisera många olika varianter av hiv. Studien, som publiceras i tidskriften Nature, ger ny kunskap om hur immunförsvaret kan styras mot en särskilt svåråtkomlig del av viruset.
Tryggare uppväxt gav bättre liv – även för nästa generation23.4.2026 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Adopterade barn som vuxit upp i mer gynnsamma familjemiljöer än sina syskon löper lägre risk för psykisk ohälsa, kriminalitet och sociala problem – fördelar som i vissa fall sträcker sig vidare till nästa generation. Det visar en ny studie av svenska syskonpar som publiceras i tidskriften BMJ.
Blodets proteiner förändras kraftigt från barndom till vuxen ålder22.4.2026 17:15:23 CEST | Pressmeddelande
Proteinnivåerna i blodet förändras tydligt redan under barndom och tonår, och skillnader mellan flickor och pojkar blir allt mer uttalade med åldern. Det visar en ny studie i Nature Communications från Karolinska Institutet i samarbete med kollegor från SciLifeLab och KTH. Resultaten pekar på att proteinvärden i blodet förändras under livet, vilket gör vuxnas referensvärden otillräckliga för barn och ungdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
