Bred enighet om hårdare straff
30.3.2026 10:46:11 CEST | Högskolan i Gävle | Pressmeddelande
Svenskarnas syn på brott och straff har blivit tydligt mer restriktiv. I dag finns bland befolkningen ett brett och genomgående stöd för hårdare straff, oavsett hur individerna står politiskt. Det visar den första stora studien på 15 år av svenskarnas straffbenägenhet.

– Vi ser att stödet för hårdare straff är omfattande och återfinns i stora delar av befolkningen, inte bara i enskilda grupper, säger Klara Hermansson, kriminolog vid Högskolan i Gävle.
Studien bygger på ett frågebatteri som inkluderats i den nationella SOM-undersökningen och är den första större kartläggningen av svenskarnas straffbenägenhet sedan 2010. Frågor om lag och ordning har fått ökad tyngd bland väljarna, och den nya studien visar att en bred majoritet anser att straffen bör skärpas. Inställningen till hårdare straff är vanligare bland högerväljare, men också bland personer som ser sig som vänster finns ett brett stöd för hårdare straff.
– Människor verkar vilja ha både fler, längre och tuffare straff. Men samtidigt ser vi att stödet för rehabilitering är stort och en klar majoritet anser också att personer som avtjänat sitt straff bör välkomnas tillbaka in i samhället.
7 av 10 vill att 16-åring ska dömas som vuxen
Summering av några av enkätsvaren:
- 70 procent anser att en 16-åring som begår ett allvarligt våldsbrott bör dömas som en vuxen och nästan lika många är generellt för längre fängelsestraff.
- Ungefär hälften instämmer i att intagna har det ”för bra” i fängelserna.
- En femtedel anser att fängelse bör användas sparsamt.
- 70 procent anser samtidigt att rehabilitering alltid bör finnas tillgängligt för dömda.
Utvecklingen sker samtidigt som oron för brottslighet, särskilt organiserad brottslighet, har ökat över tid och fått en mer framträdande plats i samhällsdebatten.
– När människor svarar på våra frågor tänker de med största sannolikhet på allvarliga brott, som skjutningar och gängrelaterad brottslighet. Människor vill att straffet ska skydda samhället från dessa grova brott, säger Klara Hermansson.
Tydlig förskjutning
I ett nordiskt perspektiv innebär resultaten en tydlig förskjutning bort från en mer återhållsam syn på straff. Det senaste decenniet har straffen höjts och prognoser pekar på att antalet intagna i Sverige kan komma att öka de kommande åren.
Sambandet mellan den allmänna opinionen och den faktiska kriminalpolitiken är viktig att förstå, menar Klara Hermansson.
– Kommer människor ”bli nöjda” av skärpta straff eller är det här något som vi kommer att fortsätta att önska, även om straffen fortsätter att höjas? Människors syn på straff är komplex, och för att förstå den allmänna opinionen måste vi veta mer om vad som händer i människors liv. Synen på straff påverkas kanske inte främst av den förda kriminalpolitiken, säger Klara Hermansson.
Länk till studien: Känsla för rättvisa? Attityder till straff i Sverige - Högskolan i Gävle
Nyckelord
Kontakter
Klara HermanssonkriminologHögskolan i Gävle
Tel:026-64 85 11klara.hermansson@hig.seAnders MunckPressansvarigHögskolan i Gävle
Tel:070-794 65 23anders.munck@hig.seBilder

Utbildning och forskning i naturskönt campus
Högskolan i Gävle har cirka 19 000 studenter och erbjuder ett sextiotal utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar, 330 fristående kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap samt teknik.
Följ Högskolan i Gävle
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Gävle
Mer partnervåld i socioekonomiskt utsatta kommuner14.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Kommuner med större socioekonomisk utsatthet har fler polisanmälda fall av våld riktat mot kvinnor i nära relationer. Det visar en ny studie från Högskolan i Gävle som omfattar alla Sveriges kommuner. Forskarna hoppas att resultaten kan ge kommunerna bättre underlag i arbetet mot våld i nära relationer.
Så får äldreomsorgens vikarier bättre förutsättningar7.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Vikarier är nödvändiga för att äldreomsorgen ska fungera och utgör omkring var femte medarbetare bland de kommunalt anställda. En ny studie från Högskolan i Gävle lyfter chefers syn på hur vikarier kan få bättre förutsättningar och bli en mer stabil del av verksamheten.
Koldioxid blir en resurs i nytt projekt31.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur kan koldioxid från biogasproduktion och andra biologiska processer tas till vara och användas i stället för fossil koldioxid? Det ska ett nytt EU-finansierat projekt, lett av Högskolan i Gävle, undersöka tillsammans med partners i Sverige, Finland, Lettland och Estland.
Nio av tio fjärilar på flykt när klimatet förändras10.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Klimatförändringar och extremväder förändrar fjärilarnas utbredning globalt. Det visar den hittills största globala studien av dagfjärilar, där forskare analyserat över 6 000 dokumenterade förändringar hos 1 758 arter från 105 länder. Bakom studien står ett internationellt forskarlag där Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle, medverkat.
15 miljoner till forskning om framtidens flexibla arbetsliv22.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur kan företag organisera flexibelt arbete på ett sätt som gynnar både verksamheten och medarbetarna? Det ska forskare vid Högskolan i Gävle undersöka i ett projekt som beviljats 15,3 miljoner kronor från Tillväxtverket och Region Gävleborg.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum