Besvikelse över vårbudgeten: "Funktionsrätten backar"

När regeringen presenterade sin höstbudget 2025 aviserades omfattande reformer för att stärka hushållens köpkraft och möta lågkonjunkturen. För funktionsrättsrörelsen blev budgeten dock en besvikelse. Något tydligt besked om indexering av assistansersättningen gavs inte, och schablonbeloppet höjdes endast med 1,5 procent – långt under kostnadsutvecklingen.

När vårändringsbudgeten nu presenterats står det klart att någon sådan modell inte införs i detta skede. I stället avser regeringen att låta Försäkringskassan årligen föreslå nivå på timschablonen, vilket innebär att uppräkningen även fortsättningsvis avgörs inom den ordinarie budgetprocessen.

– Det innebär i praktiken att ersättningen riskerar att fortsätta urholkas, säger Nicklas Mårtensson.

Både inför höstbudgeten och vårändringsbudgeten har Funktionsrätt Sverige och andra organisationer drivit på för åtgärder för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Sysselsättningsgapet i Sverige är fortsatt stort. Personer utan funktionsnedsättning har en sysselsättningsgrad på omkring 80 procent, medan motsvarande siffra för personer med funktionsnedsättning ligger på cirka 53 procent, enligt SCB.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer.

Inför valet vill Funktionsrätt Sverige se en konkret handlingsplan med åtgärder för att fler personer med funktionsnedsättning ska få arbete.

– Det borde ligga högt på alla politiska partiers prioriteringslista, avslutar Nicklas Mårtensson.