Regeringens vårbudgettillskott till vården räcker inte för ökade krav på beredskap

– Det är positivt att regeringen vill stärka vårdens beredskap och ger tillskott till regionerna för att klara sommarens scheman i år. Men sommarbonusar är inte allt när återhämtningen uteblir och familjelivet drabbas, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.

Samtidigt genomför flera regioner personalneddragningar, trots ökande vårdbehov och ett tydligare beredskapsansvar.

– Hälso- och sjukvården är en kritisk samhällsfunktion. I ett läge där lagstiftningen skärps och det säkerhetspolitiska läget är mer osäkert än på länge, behöver staten ta ett större ansvar för att vården har förutsättningar att klara sitt uppdrag, säger Sineva Ribeiro.

Regeringens vårbudgetproposition för 2026 presenteras i ett läge där kraven på hälso- och sjukvården har skärpts genom ny lagstiftning om beredskap vid kris och krig. Från den 1 januari 2026 gäller nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som innebär ökat ansvar för kommuner och regioner att planera för masskadehändelser, samverka vid katastroftillstånd och säkerställa vårdens funktion vid kris och krig.

Kompetensförsörjningen avgör om beredskapen håller

Fortfarande arbetar cirka 13 532 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor utanför vården och i händelse av kris eller krig behöver det säkerställas att de som i dag arbetar i andra sektorer skyndsamt får en roll inom civil beredskap och staten behöver säkerställa att det under 2026 finns en plan för detta.

I vårbudgeten saknas tydliga svar på hur regeringens ekonomiska politik ska bidra till att säkra vårdens kompetensförsörjning. Bristen på barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor begränsar redan i dag vårdens kapacitet.

– Det finns en tydlig diskrepans mellan politiska ambitioner och verkligheten i verksamheterna. Beredskap handlar i grunden om människor och att ha tillräckligt med rätt kompetens på plats, även över tid 365 dagar om året, säger Sineva Ribeiro.

−Vårbudgetpropositionen adresserar inte det bortfall av statsbidrag till sjukvården som trädde i kraft vid årsskiftet. Samtidigt fortsätter vården att präglas av ekonomisk press, med underskott och besparingsåtgärder i flera regioner, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet vet vad som krävs för att korta vårdköerna och säkra en trygg vård: 

• Långsiktiga investeringar i personal och konkurrenskraftiga löner som gör att fler vill stanna i yrket 
• Stärkta långsiktig finansiering till regioner och kommuner utan eventuella återbetalningar 
• Medel till nära vård – staten bör finansiera utbyggnaden för att avlasta sjukhusvården och stärka beredskapen. 
• Tillräckliga resurser för beredskapslager och övningar så att vården fungerar jämlikt och säkert i vardagen – och är dimensionerad att klara kriser och krig.