Är dagens valsedlar rätt utformade?

I dag bygger det svenska valsedelssystemet på att varje parti har egna tryckta valsedlar. Väljaren hämtar sin valsedel bakom en avskärmning och tar sedan med den till valbåset för att rösta. Det är ett system som enligt Johan Hellström både kräver stora mängder tryckt material och påverkar själva flödet i vallokalen.

– Det tar tid och kan skapa köer. Samtidigt finns det en risk för att valhemligheten urholkas, eftersom det kan vara möjligt att se vilket parti en väljare har valt när väljaren förflyttar sig med valsedeln mellan valsedelsavskärmningen och valbåset, säger han.

Valmyndigheten ser behov av förändring

Hur valsedlar bör utformas är ingen ny fråga i svensk valadministration. Den har utretts vid flera tillfällen under de senaste decennierna och är åter aktuell. Även Valmyndigheten har under lång tid lyft behovet av förändringar.

En modell som återkommande diskuteras är så kallade gemensamma, eller neutrala, valsedlar. I stället för att varje parti har egna separata valsedlar samlas samtliga partier på en och samma valsedel. I vissa modeller finns även kandidaterna med i systemet.

– Det finns ett relativt enkelt sätt att lösa många av problemen genom så kallade gemensamma eller neutrala valsedlar, säger Johan Hellström.

Många länder använder gemensamma valsedlar

I Finland röstar väljaren genom att skriva ett kandidatnummer på en gemensam valsedel. Det innebär att endast en valsedel per val behöver tryckas. I Danmark finns alla partier förtryckta på samma valsedel och väljaren markerar sitt val direkt där.

– I båda fallen minskar antalet valsedlar kraftigt, säger Johan Hellström.

Även Nederländerna har länge använt gemensamma valsedlar där både partier och kandidater finns förtryckta. Där har utmaningen varit att valsedlarna blivit mycket stora för att rymma alla alternativ.

Inför EU-valet 2024 och kommunvalen samma år testades därför en ny modell i vissa nederländska kommuner. Den nya valsedeln är betydligt mindre och uppdelad i två delar. Väljaren kryssar först för parti och därefter för ett kandidatnummer som motsvarar en kandidat inom det valda partiet. Kandidaternas namn finns i separata kandidatlistor som är tillgängliga i vallokalen och i valbåset.

– Ett särskilt intressant exempel kommer från Nederländerna. Där har man länge haft gemensamma valsedlar med både partier och kandidater förtryckta. Nackdelen har varit att valsedlarna blivit mycket stora, ibland över en meter långa, för att rymma alla partier och kandidater. Den nya typen av valsedel har löst det problemet, säger Johan Hellström.

Skulle kunna fungera även i Sverige

De internationella exemplen visar, enligt Johan Hellström, att det finns flera sätt att organisera valsedlarna utan att förändra själva principen för hur väljaren röstar.

– I vallokalen skulle det då räcka att tillhandahålla en gemensam valsedel samt kandidatlistor där varje kandidat har ett nummer, säger han.

En sådan modell skulle kunna minska mängden tryckt material och samtidigt göra hanteringen i vallokalerna enklare. Systemet skulle även kunna utformas med förtryckta partinamn och utrymme för väljare som vill skriva in andra partier.

Internationella erfarenheter visar samtidigt att gemensamma valsedlar kan utformas på olika sätt beroende på hur respektive lands valsystem ser ut. Finland och Danmark har sedan länge modeller där antalet valsedlar hålls nere, medan Nederländerna på senare tid har prövat nya varianter för att göra systemet mer hanterbart.

– För väljarna handlar det fortfarande om att välja parti och, om man vill, kandidat, avslutar Johan Hellström.