Nu startar WWFs livesändning från sillgrisslornas häckning

– Förutom att se när ungarna hoppar kommer man i år också att kunna höra fåglarna. Och det är inte vilka ljud som helst, utan bland annat ett speciellt läte som ungarna använder för att hitta sin pappa bland hundratals andra pappor ute till havs, säger Jessica Ångström, artexpert på Världsnaturfonden WWF.

Följ livesändningen här.

Mellan maj och midsommar häckar sillgrisslorna på klipporna på Stora Karlsö utanför Gotland. Tiotusentals sillgrisslor, som under resten av året befinner sig ute i Östersjön, samlas då på öns klipphyllor för att lägga sina ägg.

Forskningen om sillgrisslor på Stora Karlsö har pågått i över hundra år, och de första fåglarna ringmärktes redan 1913. WWF har stöttat arbetet sedan 1997.

– Genom att studera sillgrisslorna kan vi få en bild av situationen i hela Östersjön. Sillgrisslan är en så kallad indikatorart, vilket betyder att förändringar hos arten kan visa på större förändringar i havet och i ekosystemet, säger Jessica Ångström.

Det är dessutom betydligt mer kostnadseffektivt att studera havets tillstånd via sillgrisslorna än att bedriva omfattande forskning under ytan

Resultat från projektet ingår redan nu som underlag till ett utökat marint skyddsområde.

Sedan slutet av 1800-talet har populationen vuxit från ett 20-tal individer till i dag uppskattningsvis cirka 25 000 häckande par.

Under de senaste åren har en del av forskningen fokuserat på AI. På klipporna finns kameror, mikrofoner och vågar installerade, vilket gör det möjligt att se, höra och väga fåglarna i realtid.

– Efter flera år av medborgarforskning har vi kunnat skapa en AI-modell som identifierar när något händer på klipphyllorna. Nu arbetar vi med att lära programvaran att också förstå vad som händer, och här kan allmänheten vara till stor hjälp, säger Jonas Sundberg, forskare på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I år kan allmänheten gå in och rapportera vad som sker i olika videoklipp där något händer på klippan. Det kan till exempel handla om att fåglar bråkar, att en ny individ landar eller att en fågel har fisk med sig.

Genom att rapportera in händelser stöttar du forskarna i att verifiera att AI-modellens analyser av videomaterialet är korrekta, vilket förhoppningsvis kan leda till ökad kunskap om sillgrisslorna och deras liv.

Ljudet från de tusentals sillgrisslorna kan lätt uppfattas som ett enda sorl. Men för fåglarna är lätena avgörande. Sillgrisslorna använder ljud när de bland annat hälsar på sin partner, när fisk förs in till ungen och när ungar ropar på sina föräldrar och inför det dramatiska hoppet från klippan mot havet.

Genom det nya ljudsystemet i Karlsö AukLab kan forskarna spela in kolonin kontinuerligt och koppla ljuden till videobilder från samma klipphyllor. De första resultaten tyder på att ljud kan avslöja när en fågel anländer med fisk, särskilt när partnern landar på hyllan. Forskarna ser också tecken på att vissa ungar kan ha individuellt igenkännbara röster. Nu tränas AI-modeller för attupptäcka och gruppera olika läten, som ett första steg mot att förstå mer avsillgrisslornas akustiska kommunikation.

– Ljuden öppnar ett helt nytt fönster in i sillgrisslornas liv. Vi kan börja höra när fisk kommer in till klipphyllan, hur par och ungar kommunicerar, och till och med hitta tecken på att enskilda ungar har sin egen röst. Det känns som att vi bara har skrapat på ytan av sillgrisslornas ljudvärld, säger Delia Fano Yela och John Martinsson, forskare vid RISE Research Institutes of Sweden.

Läs mer och följ livesändningen på: wwf.se/live

FAKTA: Om projektet 

Forskningsprojektet kallas “Havsfåglar i Östersjön” och har drivits av SLU, SU m.fl.  med stöd från WWF sedan 1997. Resultaten används för att övertyga beslutsfattare att stärka skyddet för fåglar och andra djur i havsområdet, finansieringen av fågelhyllan och kamerorna har möjliggjorts genom bidrag från WWF. 

FAKTA: Om sillgrisslan 

Sillgrisslehonan lägger sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovanför marken. Äggen är specialformade vilket gör att risken för att ramla ner minskar. De är också otroligt skickliga fiskare. Sillgrisslan kan dyka 100 meter, där det är helt mörkt. De har gjorts försök att filma men på grund av det kolsvarta djupet har det hittills varit mycket svårt. Trots mörkret lyckas sillgrisslan hitta sin fisk.