LRF har skickat begäran till regeringen: “Det vi inte odlar nu kan inte bli mat nästa år”

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

LRF begär ett nationellt tidsbegränsat krisstöd på minst 2 miljarder kronor till lantbrukssektorn, riktat mot växtodling och trädgårdsnäring. Behovet kan komma att förändras beroende på hur kostnadsutvecklingen fortsätter framöver. Stödet ska möta de kraftigt ökade kostnaderna för energi och gödsel och snabbt nå de företag där insatskostnaderna har direkt betydelse för den fortsatta produktionen.

LRF hemställer också att regeringen förlänger återbetalningen av dieselskatten efter årsskiftet och inför en biopremie som påskyndar övergången till fossilfria flytande drivmedel.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? säger Palle Borgström.

Matpriserna påverkas längre fram

Livsmedelsproduktion präglas av långa ledtider. Det som odlas nu är det som ska bli mat på bordet nästa år. Därför syns inte hela effekten av dagens kostnadskris i butikshyllan här och nu, men den riskerar att få tydliga konsekvenser framöver.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

LRF:s beräkningar visar att kostnaderna för svenskt lantbruk har ökat med cirka 2,1 miljarder kronor på bara några veckor till följd av stigande diesel- och gödselpriser. Samtidigt är lönsamheten mycket låg, särskilt inom växtodlingen. Med dagens prisnivåer ger brödveteodling i genomsnitt ett negativt resultat om cirka 2 000 kronor per hektar.

En medlemsundersökning med över 1 400 lantbrukare visar att kostnadsläget redan påverkar företagens framtidsplaner:

• En tredjedel planerar att minska sin odling.
• Hälften skjuter upp eller ställer in investeringar.
• En tredjedel planerar kostnadsbesparingar genom minskad produktion eller personal.
• Sju av tio uppger att deras framtidstro påverkas negativt.
  
  

LRF understryker att svensk livsmedelsproduktion är samhällskritisk och att politiska beslut nu behöver stärka, inte försvaga, lantbrukets möjligheter att producera mat.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet, säger Palle Borgström.