Om modellen Safewards i psykiatrisk heldygnsvård minskar tvångsåtgärder undersöks i ny studie

Att förebygga och minska hot, våld och tvångsåtgärder är en angelägen fråga i psykiatrisk vård. Sådana situationer uppstår sällan isolerat, utan formas i samspelet mellan patienter, personal, vårdmiljö och organisatoriska förutsättningar.

En svensk studie har undersökt om implementering av modellen Safewards minskar tvångsåtgärder och aggressiva incidenter i psykiatrisk heldygnsvård. Resultaten visade ingen statistiskt säkerställd minskning, men arbetssättet blev successivt mer integrerat i det dagliga vårdarbetet.

Stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete

Safewards är en evidensbaserad modell som syftar till att förebygga konflikter genom att stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete. Modellen består av tio konkreta insatser som kan bidra till en tryggare vårdmiljö och minska risken för hot, våld och tvångsåtgärder.

– I studien jämfördes nio psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar som införde Safewardsmodellen med nio liknande psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar som inte hade implementerat modellen. Avdelningarna följdes under tre år: ett år före införandet, ett år under införandet och ett år efter, berättar Jenny Karlsson, adjunkt vid Röda Korsets Högskola och doktorand i projektet.

Flera typer av data användes i studien. Registeruppgifter användes för att följa användningen av tvångsåtgärder över tid. Aggressiva incidenter registrerades med det standardiserade instrumentet SOAS-R, och personalens upplevelse av hur väl Safewards blev en integrerad del av arbetet mättes med enkäten S-NoMAD.

– Resultaten visade att Safewards inte ledde till några tydliga minskningar av tvångsåtgärder eller aggressiva incidenter. Det gällde både det totala antalet tvångsåtgärder och de olika formerna av tvångsåtgärder, såsom avskiljning, fastspänning och medicinering utan samtycke. Samtidigt sågs en viss nedåtgående trend för fastspänning under uppföljningens senare del, men den förändringen var inte statistiskt säkerställd, säger Jenny Karlsson.

Förändra arbetssätt och kultur

Att tydliga effekter uteblev kan ha flera orsaker. En möjlig förklaring är att Safewardsmodellen inte implementerades i sin helhet. Mellan två till fem av modellens tio interventioner infördes per avdelning, vilket kan ha påverkat möjligheten att uppnå full effekt av modellen.

– Förändringar i arbetssätt och kultur tar tid. Det handlar inte bara om att införa nya metoder, utan om att de ska bli en naturlig och integrerad del av den dagliga vården, säger Jenny Karlsson, adjunkt vid Röda Korsets Högskola och doktorand i projektet.

Resultatet visar att implementeringen av Safewards inte automatiskt leder till snabba eller statistiskt mätbara resultat. Samtidigt pekar den på att förändring i psykiatrisk heldygnsvård tar tid, och att ett arbetssätt kan integreras och skapa förändring innan effekterna syns fullt ut i statistiken

Mer information

• Läs hela studien

Kontakt

Jenny Karlsson, adjunkt och doktorand vid Röda Korsets Högskola, www.rkh.se/jennykarlsson