Regeringen ritar om kartan för friskolor – ett hårt slag mot valfriheten och väl fungerande skolor

- Regeringen säger sig vilja komma åt brister, men förslagen skriver om spelreglerna för alla som driver friskolor i Sverige. Det här är ett omfattande systemskifte som, tillsammans med regeringens övriga reformer, riskerar att slå sönder välfungerande verksamheter. Det är i slutändan eleverna som drabbas, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning. 

Förslagen innebär både ökade krav och minskat handlingsutrymme för fristående huvudmän. Bland annat föreslås långtgående begränsningar vid nyetableringar och ägarbyten samt administrativa krav på särredovisning per skola. Det innebär att resurser som idag kan användas flexibelt inom en skolorganisation låses fast och att administrationen ökar, samtidigt som motsvarande krav inte ställs på kommunala skolor. 

När möjligheten att omfördela resurser mellan skolor inom samma organisation begränsas blir det svårare att snabbt möta förändrade behov. Till exempel när elevunderlaget förändras eller när elever behöver mer stöd. Det minskar flexibiliteten att använda resurser där de gör mest nytta.

 Förslagen ska också ses i ljuset av regeringens bredare omreglering av friskolesektorn. Från den 1 januari införs offentlighetsprincipen för fristående skolor, samtidigt som ytterligare förslag om skärpta ekonomiska krav och ett nytt skolpengssystem ligger på regeringens bord. Sammantaget växer bilden fram av ett skolsystem där fokus alltmer flyttas från elevernas utbildning till minskad valfrihet och mer byråkrati och administration.

Att förslaget om indragna statsbidrag inte finns med i beskedet är välkommet. Statsbidragen motsvarar 6 procent av grundskolans finansiering och det skulle slå direkt mot elevernas undervisning om dessa resurser uteblev. 

Två övergripande risker är särskilt tydliga: 

Välfungerande skolor kan slås ut av regelbörda

Många mindre huvudmän och aktiebolagsdrivna skolor arbetar med små marginaler trots goda resultat. När nya administrativa krav, osäkerhet kring värdeöverföringar och begränsningar i ägarstyrning staplas på varandra riskerar dessa skolor att inte längre vara finansiellt eller juridiskt hållbara. Det är skolor utan brister som pressas bort av ett för tungt regelverk. 

Resurser flyttas från undervisning till administration och juridik

Utökade krav på rapportering, särredovisning och tolkning av komplexa regelverk innebär att skolledningar behöver lägga betydligt mer tid på administration. I praktiken riskerar resurser att flyttas från klassrummet till byråkrati och juridisk hantering.Almega Utbildning understryker att det finns behov av att åtgärda problem i skolan, men att åtgärderna måste vara proportionerliga och riktade. 

- Det går att ställa skarpa krav på kvalitet och ansvarstagande utan att samtidigt slå undan benen för fungerande verksamheter. Svensk skola behöver fler bra skolor, inte ett regelverk som gör att färre klarar sig, säger Marie Pilfalk, ordförande i Almega Utbildning och grundare av Broholmskolan.