DNA-teknik kan korta väntan på diagnos vid svåra infektioner
3.6.2026 08:00:00 CEST | Universitetssjukhuset Örebro | Pressmeddelande
Örebroforskaren David Nestor visar att det kan vara möjligt att snabbare upptäcka bakterier i blodet genom att analysera DNA direkt i patientprover. ”Vi ser att metoden har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling innan den kan användas som en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik”, säger han.

Genom den nya metoden som har utvärderats vid Universitetssjukhuset Örebro går det att upptäcka bakterier i blodet på timmar i stället för dagar.
– Vi har visat att det teoretiskt är möjligt att identifiera sjukdomsorsakande bakterier direkt från ett blodprov taget på akutmottagningen. Nu behöver vi fortsätta utveckla metoderna för att göra dem tillräckligt känsliga och tillförlitliga, förklarar David Nestor.
David Nestor, som nyligen disputerat vid Örebro universitet, arbetar som läkare under specialistutbildning, ST-läkare, inom Verksamhetsområde laboratoriemedicin.
Allvarliga infektioner drabbar hundratals i Örebro län varje år
Varje år drabbas omkring 900 personer i Örebro län av bakterieinfektioner som sprider sig till blodbanan. I värsta fall kan tillståndet utvecklas till sepsis, ett livshotande tillstånd där kroppens reaktion på infektionen leder till organsvikt.
– Vem som helst kan drabbas, men äldre och sköra personer löper större risk att bli allvarligt sjuka, berättar han.
Dagens diagnostik kan ta flera dagar
I dag påvisas bakterier i blodet genom odling. Cirka 40 milliliter blod från patienten placeras i en näringslösning där eventuella bakterier får växa till i ett värmeskåp. Metoden fungerar väl, men det kan ta från 12 timmar till tre dygn innan bakterierna identifieras och deras känslighet för antibiotika kan analyseras.
– Dessutom vet vi att träffsäkerheten påverkas av hur mycket blod som tas och om patienten redan har fått antibiotika, vilket kan hämma bakteriernas tillväxt.
Bakteriernas DNA kan avslöja infektionen på bara några timmar
Den nya forskningen bygger i stället på att identifiera bakteriernas DNA direkt från cirka 5 milliliter blod. Cellerna i provet bryts ner och allt frisläppt DNA analyseras med hjälp av avancerad DNA-sekvensering följt av olika databaserade analyser för att fiska ut det DNA som tillhör bakterier bland den stora mängden mänskligt DNA.
– Målet är att denna analys ska kunna ge svar inom några timmar. Den stora utmaningen är att mängden bakterie-DNA ofta är mycket liten jämfört med mängden mänskligt DNA. Det gör det tekniskt mycket krävande och mer forskning behövs.
Viktigt steg mot framtidens diagnostik
Även om tekniken fortfarande är dyr och experimentell har kostnaderna för DNA-sekvensering minskat kraftigt under de senaste åren. Resultaten pekar på en särskilt stor potential för de allra svårast sjuka patienterna eller hos patienter med hög misstanke om infektion där ingen sjukdomsorsak påvisats med standardmetoder.
Nästa steg blir att utveckla metoden så att man stabilt kan påvisa små mängder bakterie-DNA från patientproverna.
Exklusivt patientmaterial i forskningen
En förutsättning för att studierna har kunnat utföras har varit ett omfattande patientmaterial. Prover har analyserats från cirka 500 patienter i Region Örebro län som sökt vård med misstanke om bakterier i blodet mellan åren 2014–2016 och som gett sitt godkännande att vara med i studien. Utöver den vanliga diagnostiken lämnade patienterna extra blodprover som kunde användas i forskningen.
– Vår forskning bygger på ett nära samarbete mellan akutmottagningen, infektionskliniken och Verksamhetsområde laboratoriemedicin i Örebro. Arbetet har även genomförts tillsammans med forskningslaboratorier i Tyskland och Nederländerna som bidragit med metoder för analys av DNA-sekvenserna, avslutar David Nestor.
Faktaruta
- Symtomen på bakterier i blodet kan bland annat vara feber, snabb andning, lågt blodtryck och tecken på infektion, exempelvis urinvägs- eller luftvägsinfektion.
- För mer information om sepsis - Sepsis - blodförgiftning - 1177 och Sepsis symtom - tidiga tecken att känna igen
- Davids avhandling vid Örebro universitet: Molecular based approaches for detection of bloodstream infections
Nyckelord
Kontakter
David NestorST-läkareVerksamhetsområde laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Elin AbelsonKommunikatörKommunikation
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Bilder

Länkar
Det personliga universitetssjukhuset
Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
Ytterligare forskningsmedel till Alexander Otterbecks studie om säkrare andningsstöd14.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ventilatorbehandling räddar liv varje dag, men kan samtidigt orsaka skador på både lungor och andningsmuskulatur. Med stöd från Svenska Läkaresällskapet på drygt 217 000 kronor får forskaren Alexander Otterbeck nu möjlighet att vidareutveckla sin forskning om en metod som kan göra behandlingen mer skonsam för intensivvårdspatienter.
Forskningsanslag ska stärka kunskapen om vuxenlivet för personer med dysmeli8.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Varje år föds 60 till 70 barn med dysmeli i Sverige, men kunskapen om hur deras liv påverkas på lång sikt är begränsad. Nu får forskaren Marcus Sagerfors och hans forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro 160 000 kronor från Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond för att undersöka allt från hälsa och livskvalitet till utbildning och arbete hos vuxna med dysmeli.
Två dagar före julafton fick vi åka hem och berätta för våra barn att jag hade drabbats av bröstcancer29.9.2026 08:03:00 CEST | Pressmeddelande
Inför bröstcancerdagen 1 oktober vill vi dela med oss av en väldigt speciell historia. Om två bästa vänner som drabbas av bröstcancer direkt efter varandra. Tillsammans har Maria och Emelie kämpat sig genom sjukdomen, med tuffa behandlingar, biverkningar och tårar. Nu startar de en insamling till Nyckelfonden.
Miljonanslag till forskning om svårupptäckta handledsskador25.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
1,3 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs stiftelse ska bidra till att göra det lättare att upptäcka handledsskador. Forskaren Daniel Reiser vid Universitetssjukhuset Örebro ska undersöka om en ny CT-metod kan göra det lättare att hitta skador som i dag kan vara svåra att diagnostisera.
Örebroforskare väcker stor uppmärksamhet internationellt21.9.2026 08:05:00 CEST | Pressmeddelande
KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen innebär ett stort lidande för den som drabbas och betydande kostnader för samhället. En ny studie som fått stöd från Nyckelfonden, har lyckats besvara en fråga som läkare över hela världen funderat över i årtionden. Studien har publicerats i en av världens främsta vetenskapliga tidskrifter, New England Journal of Medicine – Evidence.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum