Bris välkomnar att utredningen om en åldersgräns fokuserar på barns digitala trygghet, men efterlyser fler åtgärder

I tisdags lämnades utredningen om en åldersgräns för sociala medier till regeringen. Bris har deltagit i utredningens expertgrupp och välkomnar att frågan om barns digitala trygghet tas på allvar. Bris ser dock att en åldersgräns inte ensamt kommer att lösa barns digitala utsatthet.

– Det råder ingen tvekan om att barn idag utsätts för allvarliga risker online. Barns samtal till Bris vittnar bland annat om sexuell exploatering och spridning av bilder, grooming, exponering för skadligt innehåll, vilseledande innehåll och beroendeframkallande tekniker. Det behövs kraftfulla åtgärder för att öka barns digitala trygghet och där ser vi att en åldersgräns inte är tillräcklig, säger Julia Högberg, barnrättsjurist på Bris och expert i utredningen.  

Utredningens förslag

Utredningen föreslår att det införs en åldersgräns som innebär att barn, innan det år de fyller 15 år, inte får ha egna konton på sociala medier. Förslaget gäller inte för särskilt angivna plattformar, utan tar sikte på plattformar där barn kan kommunicera med andra och dela innehåll. Vissa tjänster, till exempel tjänster på civilsamhällets plattformar, undantas från förslaget.   

Risker som förbises 

Bris delar oron kring de risker som barn möter i sociala medier och ställer sig inte emot en åldersgräns. Bris ser dock att en åldersgräns som riskerar att medföra nya risker som inte kan bortses från.

– Vi ser att en åldersgräns riskerar att minska incitamenten för plattformarna att aktiv arbeta för att skapa tryggare digitala miljöer. Det gör att många av de utmaningar vi ser idag riskerar att finnas kvar, vilket kommer fortsätta vara skadligt för användarna, inte minst de barn som fortsatt kommer vara på plattformarna, säger Julia Högberg.

Bris ser även att det finns en risk för ökad isolering, särskilt för de barn som idag har svårt att hitta gemenskap och ett sammanhang i sin fysiska vardag. Vidare innebär en åldersgräns inte att barns vilja att använda sociala medier försvinner. Här menar Bris att det finns anledning att ta lärdom från länder, likt Australien, där en åldersgräns för sociala medier införts.

– Barn hittar vägar runt begränsningen eller söker sig till andra, mindre kontrollerade plattformar. Barns benägenhet att söka hjälp hos vuxenvärlden när något går fel riskerar även att minska när de vet med sig att de har gått emot åldersgränsen, fortsätter Julia Högberg.

Vad som krävs parallellt

En åldersgräns kommer inte ensamt lösa barns digitala utsatthet. För att öka den digitala tryggheten vill Bris särskilt se

• Safety by design – digitala tjänster som utgår från barns grundläggande rättigheter och aktivt motverkar beroende, överexponering och vilseledande innehåll.

• Stärkt skydd mot skadliga algoritmer – att plattformarna tar sitt ansvar att justera eller stänga av funktioner som systematiskt driver barn mot skadligt innehåll.
• Kontextbunden moderering – innehåll som riktas till barn i Sverige ska granskas av personer med språklig och kulturell kompetens om svenska förhållanden.
• Barnanpassade rapporteringssystem – barn ska enkelt kunna anmäla skadligt innehåll och få snabb och återkoppling.
• Resurser till tillsyn – stärkta resurser till implementering och tillsyn av den digitala skyddslagstiftning som redan finns på plats.

– Vi är inte nöjda med hur det ser ut idag och vi ser behov av skyndsamma åtgärder för att stärka barns digitala trygghet. Det måste dock vara rätt åtgärder. Här vill vi se ett ökat fokus på att skydda barn på nätet och inte från nätet. Det kräver insatser från både skola, närvarande föräldrar och andra vuxna, men det primära ansvaret måste ligga där riskerna skapas – hos plattformarna, säger Julia Högberg.