Industrin: Stora utmaningar sätter tonen inför avtalsrörelsen

I dag presenterar chefekonomerna från Industriarbetsgivarna, IKEM – Innovations och kemiindustrin i Sverige och Teknikföretagen sin gemensamma bedömning av det ekonomiska läget för svensk industri inför de kommande avtalsförhandlingarna. 

En utmaning är att produktiviteten i industrin sedan finanskrisen ökat med endast omkring 1 procent per år och att arbetskraftskostnaderna är höga. Därtill är växelkursen betydligt starkare än under 2023 och 2024. Samtidigt ökar konkurrensen snabbt från exempelvis Kina. 

– Sverige har höga arbetskraftskostnader i en internationell jämförelse och produktiviteten har under en längre tid ökat endast svagt.  I en tid av ökad konkurrens och osäkerhet samt stora investeringsbehov krävs en lönebildning som stärker företagens konkurrenskraft och långsiktiga förmåga att skapa jobb och tillväxt i Sverige, säger Kerstin Hallsten, chefekonom, Industriarbetsgivarna.​ 

Ökad internationell konkurrens 

 Utvecklingen i Kina är en stor utmaning. Tidigare producerade de framför allt enklare produkter. Så är inte längre fallet. Kina utmanar i dagsläget på i princip alla områden och i väldigt hög utsträckning teknik-, bas- och kemiindustri. 

– Inom de sektorer som jag företräder i kemibranschen har upp till en tiondel av produktionskapaciteten i Europa antingen lagts i träda eller lagts ned till följd av kinesisk volymexport av kemiinsatsvaror, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM. 

Nya utmaningar i omvärlden 

Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Konjunkturen väntas stärkas framöver men oroligheterna i Mellanöstern med stigande energi-och råvarupriser och ökad osäkerhet dämpar tillväxten. Det svaga konjunkturläget är ytterligare en utmaning för industrin.  

- Vi är nog många som känner osäkerhet inför framtiden just nu. Det gäller även våra jobbskapande företag inom industrin. Samtidigt som konkurrensen hårdnar från inte minst Kina. Avtalsrörelsen måste utgå från detta, från industrins konkurrenskraft och från hur vi värnar svenska jobb. Då behöver vi växla ner löneökningstakten, säger Teknikföretagens chefekonom Erik Spector. 

Konjunkturen väntas stärkas gradvis under de kommande åren, men återhämtningen är fortsatt skör. Samtidigt står industrin inför omfattande investeringar i elektrifiering, klimatomställning, digitalisering och ny teknik.  

Den 31 mars 2027 ska industrins parter enas om ett nytt riksavtal och sätta ett märke för löneökningarna på den svenska arbetsmarknaden. Sammanlagt kommer omkring 500 avtal att omförhandlas på hela svenska arbetsmarknaden och cirka 3,4 miljoner anställda omfattas.