Tinande permafrost kan utlösa förbisedd kolsänka i floder
17.6.2026 17:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
En ny studie publicerad i tidskriften Nature visar att vittring av berg i allt högre grad motverkar floders koldioxidutsläpp när permafrosten bryts ned. Studien har genomförts av ett forskarsamarbete mellan Umeå universitet och East China Normal University.

Tinande permafrost ses ofta som en växande källa till växthusgaser när klimatuppvärmningen frigör gammalt kol som lagrats i frusna jordar. Men en ny studie publicerad i tidskriften Nature visar en mer komplex bild. När permafrosten tinar kan floder också utveckla en förbisedd förmåga att ta upp koldioxid genom ökad vittring av berg.
Forskarna fann att uppvärmning och nedbrytning av permafrost blottlägger reaktiva mineral och ökar samspelet mellan vatten och berg, vilket påskyndar kemiska vittringsprocesser som förbrukar koldioxid. I vissa flodavrinningsområden motverkade detta geologiska kolupptag delvis eller helt flodernas koldioxidutsläpp.
Det internationella forskarlaget undersökte 50 floder på Qinghai–Tibetplatån, jordens största högbelägna kryosfär utanför polarområdena, för att förstå hur tinande permafrost förändrar kolets kretslopp. Genom att kombinera mätningar av flodernas koldioxidutsläpp, löst kol, isotopspårämnen och geokemisk modellering fann forskarna belägg för att tinande landskap förstärker den kemiska vittringen, vilket för över kol till lösta oorganiska former samtidigt som atmosfärisk koldioxid förbrukas.
Kolupptaget kan överstiga utsläppen
– Vi såg att flodernas koldioxidutsläpp minskar samtidigt som kolupptaget genom vittring av berg ökar när permafrostens utbredning minskar, säger Liwei Zhang, biogeokemist vid East China Normal University. I vissa avrinningsområden där permafrosten blivit mer fragmenterad var det vittringsdrivna kolupptaget tillräckligt stort för att motverka eller till och med överstiga flodernas koldioxidutsläpp.
I hela studieområdet uppskattade teamet att kolupptag från vittring av berg i genomsnitt motverkar omkring 35 procent av flodernas koldioxidutsläpp. I områden med sammanhängande permafrost var denna effekt relativt liten. Men i landskap med där permafrosten är mer uppbruten eller isolerad översteg det vittringsdrivna kolupptaget ibland 100 procent av flodernas koldioxidutsläpp, vilket tyder på att geologiskt kolupptag kan mäta sig med biologisk kolfrisättning.
Biologiska och geologiska kolkretslopp hänger samman
Resultaten utmanar den förenklade bilden av tinande permafrost som enbart en kolkälla. När frusna jordar tinar får floderna stora tillskott av gammalt organiskt kol som mikroorganismer omvandlar till växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Den nya studien tyder på att geologiska processer som verkar parallellt med biologiska processer delvis kan motverka dessa utsläpp.
Forskarna betonar samtidigt att vittring av berg inte är en enkel eller permanent lösning på klimatförändringarna. Kolets kretslopp i tinande landskap är fortfarande komplext, och vissa vittringsreaktioner kan också frigöra koldioxid beroende på mineralsammansättning. Studien lyfter i stället fram en mekanism som fortfarande är bristfälligt representerad i många klimat- och kolcykelmodeller.
– Våra resultat visar att de biologiska och geologiska kolkretsloppen är tätt sammanlänkade, säger Jan Karlsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. För att förstå om tinande permafrost i slutändan förstärker eller dämpar klimatuppvärmningen behöver vi ta hänsyn både till kolet som frigörs från gamla jordar och till kolet som förbrukas genom vittring av berg.
Forskarna menar att framtida klimatbedömningar behöver gå bortom ett ensidigt fokus på biologiskt drivna kolutsläpp och även inkludera geologiska kolkällor och kolsänkor som uppstår när frusna landskap tinar.
Om studien
Liwei Zhang, Aron Bufe, Joshua F.Dean, Gerard Rocher-Ros, Ryan A.Sponseller, Emily H. Stanley, Jan Karlsson, David E. Butman, Ran Liu, Lijun Hou,Jinzhi Ding, Shilong Piao, Xinghui Xia, Tom J. Battin, Rock weathering can counteract river CO2 emissions induced by permafrost thaw, Nature, https://doi.org/10.1038/s41586-026-10664-8
Kontakter
Jan KarlssonprofessorInstitutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Tel:090-786 60 02Tel:070-980 28 65jan.p.karlsson@umu.seAnna-Lena LindskogKommunikatör och presskontakt Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 58 78anna-lena.lindskog@umu.seBilder






Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Säkrad finansiering för externt förlagd utbildning inom tandvård22.6.2026 12:23:55 CEST | Pressmeddelande
Tandvårdsutbildningarna vid Umeå universitet får bättre förutsättningar att fortsätta med utbildning som är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier. Det står klart efter att regeringen gett klartecken till ett extra anslag till verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Förhoppningen är att satsningen ska bli en permanent nivåhöjning.
Erik Elmroth får Nordeas innovationspris 202618.6.2026 09:01:35 CEST | Pressmeddelande
Professor Erik Elmroth har utsetts till mottagare av Nordeas och Umeå universitets innovationspris för nyttiggörande. Han får priset för sin förmåga att omsätta världsledande forskning inom molnteknik till lösningar som kommer till konkret användning i samhället.
Alexandre Bartel får Nordeas vetenskapliga pris för forskning om cybersäkerhet18.6.2026 08:50:00 CEST | Pressmeddelande
Professor Alexandre Bartel vid Umeå universitet tilldelas Nordeas vetenskapliga pris 2026 för sin forskning och undervisning inom cybersäkerhet. Hans arbete avslöjar sårbarheter i programvaror och är särskilt relevant i en tid då AI-genererad kod och cyberattacker blir allt vanligare.
Asta Mitkijá Balto får Várdduos vetenskapliga pris17.6.2026 11:27:40 CEST | Pressmeddelande
Asta Mitkijá Balto, professor emerita, får priset för sitt långvariga arbete inom samisk och urfolksrelaterad forskning och utbildning, både i Sápmi och internationellt.
Yrselträning i mobilen ger god effekt16.6.2026 13:05:00 CEST | Pressmeddelande
Varje år söker nästan 50 000 personer i Sverige akut vård på grund av yrsel. Många av dem kan rehabiliteras med hjälp av enkla övningar. Ny forskning från Umeå universitet och Region Västerbotten visar nu att en app fungerar lika bra som skrivna instruktioner.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum