Ny rapport från Bris: Sent stöd till barn kostar samhället miljoner

Vad kostar det att ge barn stöd tidigt när ett stödbehov uppstår jämfört med att avvakta? Det har Bris räknat på. Idag släpper barnrättsorganisationen en ny rapport som lyfter vikten av att ställa om till ett samhälle som tidigare fångar upp barn i behov av stöd och säkerställer att de får den hjälp de har rätt till. Rapporten lyfter barns egna erfarenheter av att inte få stöd i tid, stödinsatser som forskning visat ger effekt både på lång och kort sikt, samt vad det kostar samhället att inte ge stöd i tid.   

– Bris har årligen 60 000 stödjande samtal med barn och en röd tråd i samtalen är att barn berättar att de får vänta alltför länge på stöd och hjälp. Samtidigt visar forskning och rapporter från myndigheter samma sak. Stödet till barn dröjer och konsekvenserna av det blir allvarliga för barnet, och också för samhället, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.   

Tidiga stödinsatser ger störst effekt och är billigast för samhället

Forskning visar att tidigt stöd till barn har goda effekter både på kort och lång sikt. Det handlar både om ökad trygghet, bättre hälsa, starkare relationer och bättre förutsättningar att lyckas i skolan och livet. För att få en bild av vad det kostar att sätta in stöd tidigt eller att vänta och ge stöd när problemen är tydligare, har Bris tagit fram ett fiktivt exempel och låtit nationalekonomen Ingvar Nilsson räkna på samhällskostnaderna. Beräkningarna visar att det är 60 gånger dyrare att vänta.  

– Att ge barn det stöd de har rätt till ger inte bara störst effekt för barnet, det är även ett smart sätt att använda samhällets resurser. Om vi investerar tidigt i barns liv förebygger vi att skattemedel behöver läggas på dyra och omfattande insatser för barn med stora stödbehov, säger Maria Frisk. 

Kräver politiska prioriteringar och långsiktig finansiering 

Det största hindret för tidiga insatser är i dag hur samhället är organiserat och finansierat. Kommunerna ansvarar för stora delar av det förebyggande arbetet samtidigt som många av de långsiktiga kostnaderna för uteblivet stöd hamnar hos andra delar av samhället. Det gör det svårare att prioritera investeringar i förebyggande arbete. Många av de aktörer som kan ge de förebyggande insatserna har väldigt begränsade resurser.  
 
– En viktig investering för samhället skulle vara att säkerställa bättre förutsättningar för de verksamheter som möter och ger stöd till barn. Förskola, skola, socialtjänst och familjecentraler borde vara verksamheter som får de bästa förutsättningarna, i stället arbetar de ofta med knappa resurser och hög press. Här borde samhället prioritera annorlunda, säger Maria Frisk.  

Bris vill bland annat se att nästa regering:  

Inför en lagstiftning som stärker barns tillgång till vuxna i förskolan 
Förskolan är både en plats där barns stödbehov kan upptäckas och tidiga insatser kan ges, men det kräver att förskolan har rätt resurser. Inför en lagstiftning om minimibemanning, förskollärartäthet samt ett maxtak för barngruppers storlek i förskolan och säkerställ därmed barns tillgång till vuxna.  
 
Säkerställer tillgången till familjecentraler i hela landet 
Familjecentraler erbjuder tidiga insatser, ofta genom samarbete mellan barnhälsovård, förskola och socialtjänst. Men tillgången skiljer sig runt om i landet och finansieringen sker i samverkan mellan regioner och kommuner. Det finns statsbidrag för att utveckla familjecentraler, men staten behöver ta större ansvar för att säkerställa tillgången till familjecentraler i hela Sverige. 
 
Stärker långsiktiga resurser till socialtjänsten 
Omställningen till nya socialtjänstlagen är en reform som kommer att ta tid. Samtliga kommuner uppger att ekonomin är ett hinder för omställningen. Socialtjänsten behöver förutsättningar att arbeta tidigt och förebyggande i enlighet med intentionen i nya lagstiftningen. Därför behöver staten säkerställa en mer långsiktig finansiering än idag, över minst tio år.