Ny rapport: AI-skiftet kräver tidigare och mer systematiska investeringar i kompetens

En central slutsats i rapporten är att framtidens kompetensbehov inte kan förstås enbart som en fråga om teknisk specialistkompetens. När AI integreras i arbetsflöden, beslutsprocesser och verksamhetsutveckling ökar också betydelsen av domänkunskap, omdöme, ansvarstagande, kommunikation, problemlösning, ledarskap och förmågan att avgöra hur människa och AI bäst samspelar.

– Det handlar inte om att alla medarbetare ska bli tekniska specialister. Det handlar om att fler verksamheter behöver utveckla förmågan att använda AI på ett sätt som stärker kvalitet, produktivitet och värdeskapande. Då behöver kompetensfrågan bli en del av hur arbetet organiseras, leds och utvecklas, säger Moa Tivell.

Rapporten pekar på att kompetensutveckling i högre grad behöver byggas nära den ordinarie verksamheten. När AI förändrar arbetsuppgifter, arbetssätt och ansvar räcker det inte med punktinsatser eller lärande vid sidan av arbetet. Kompetens behöver utvecklas på flera nivåer samtidigt: hos ledningar som ska sätta riktning och fatta strategiska beslut, hos chefer som ska leda förändring och organisera lärande, hos medarbetare som ska använda och granska AI i sitt professionella sammanhang och hos specialister som ska integrera AI i system, dataflöden och processer.

– AI-skiftet gör kompetensutveckling till en mer kontinuerlig och verksamhetsnära fråga. Det ställer krav på ledarskap, men också på strukturer som gör det möjligt att investera tidigt och löpande i lärande. För Sverige är det en investering i innovationsförmåga, konkurrenskraft och ett arbetsliv där fler kan vara med och forma teknikutvecklingen, säger Moa Tivell.

Sverige har starka strukturer för omställning och livslångt lärande, med etablerade institutioner och starka aktörer på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Samtidigt synliggör AI-skiftet ett bredare behov av att stärka förutsättningarna för tidiga och systematiska kompetensinvesteringar i arbetslivet. När tekniken snabbt förändrar både hur arbete utförs och vilka kompetenskrav som växer fram behöver stöden kunna bidra till löpande lärande, verksamhetsutveckling och förändringsförmåga.

Arbetsmarknadens AI-råd lyfter därför behovet av att staten ser över hur incitamenten för arbetsgivares kompetensinvesteringar kan stärkas, särskilt i de delar av arbetsmarknaden där tid, resurser och strukturer för lärande är svagare.

Rapporten uppmärksammar också behovet av att följa hur AI påverkar unga och personer tidigt i yrkeslivet. När vissa administrativa, repetitiva eller regelstyrda moment förändras kan också vägarna in på arbetsmarknaden och de tidiga lärmomenten i yrkeslivet påverkas. Rådet pekar därför på vikten av att arbetsgivare, utbildningssystem och omställningsaktörer gemensamt utvecklar former för handledning, progression och praktiskt lärande i ett arbetsliv där AI blir en allt mer integrerad del av arbetet.

– Vi behöver följa utvecklingen nära och vara ödmjuka inför att effekterna ännu inte fullt ut går att överblicka. Samtidigt har Sverige inte råd att vänta på en fullständig kartbild. Förmågan att förstå hur arbetet förändras, bygga kompetens i takt med utvecklingen och omsätta AI i nytta blir avgörande för både individers möjligheter och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Moa Tivell.

Rapporten är den tredje insiktsrapporten från Arbetsmarknadens AI-råd, ett initiativ av AI Sweden i samverkan med partnerorganisationer bland arbetsmarknadens parter. I rådet ingår Akavia, Almega, Ciko, DIK, Fremia, Svensk Handel och Unionen.

Läs mer om Arbetsmarknadens AI-råd här.