"Skolan måste ge unga verktyg för klimatångest och globala kriser"

Boken samlar forskare från ett flertal humanistiska ämnen – bland annat religionsvetenskap, filmvetenskap, litteraturvetenskap, genusvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap – som undersöker hur lärande påverkas av samtidens stora samhällsutmaningar.

– Vi började diskutera de här frågorna redan 2015 på en konferens och den här boken blir på många sätt slutet på en lång tråd, säger Per Vesterlund, en av antologins redaktörer.

Arbetet med antologin tog fart efter två symposier om humaniora och samhällsutmaningar vid Högskolan i Gävle 2022. Då samlades forskare kring frågor om demokrati, hållbar utveckling och utbildningens roll i samhället.

– Vi ville fundera över vad som egentligen är en samhällsutmaning. Tidigare talade man oftare om problem, men själva språkbruket påverkar hur vi tänker, säger Olov Dahlin, redaktör och forskare vid Högskolan i Gävle.

Språk och kommunikation viktigt

Ett genomgående tema i boken är humanioras betydelse i arbetet med samtidens komplexa frågor.

– Humaniora är inte det område som får mest resurser eller mest uppmärksamhet. Här försöker vi visa varför humanistiska perspektiv behövs för att förstå och hantera samhällsutmaningar, säger Per Vesterlund.

I boken diskuteras bland annat skolans demokratiuppdrag, klimatångest bland unga, lärarstudenters läsförmåga och hur film, litteratur och medier påverkar vår syn på skola och samhälle.

– Väldigt mycket handlar om språk och kommunikation. Häri ligger förutsättningen för att en samhällsutmaning alls ska kunna formuleras, säger Per Vesterlund.

Vill ge lärare nya verktyg

Flera av kapitlen fokuserar på lärarutbildning och skolans roll i en tid präglad av oro och förändring.

Bakgrunden till ett av kapitlen var ett mejl från en lärarstudent som under sin praktik mött elever med klimatångest.

– Studenten upplevde att utbildningen inte hade gett några verktyg för att möta elevernas oro. Då började jag fundera över vad lärarutbildningen skulle kunna innehålla för att möta detta behov, säger Olov Dahlin.

I sitt kapitel lyfter han fram sokratiska samtal som en kompetens som lärarstudenter skulle kunna tillägna sig för att i skolan ge elever möjlighet att diskutera oro, etik och framtidsfrågor tillsammans.

– Det handlar om att ta ungas oro på allvar och att de ska känna att vuxna lyssnar. Eleverna behöver också känna att de själva kan påverka sin situation.

Skönlitteratur som väg till hopp

Redaktören Britt Johanne Farstad undersöker i sitt kapitel hur skönlitteratur och så kallad ekofiktion kan användas för att hjälpa unga att hantera klimatfrågor och framtidsoro.

– Blivande lärare behöver tvärvetenskapliga och kreativa verktyg både för sin personliga utveckling och i sitt framtida yrkesliv. De behöver kunna tolka och se sammanhang. Fakta och fiktion är mitt sätt att rusta dem för framtidens utmaningar, inte minst klimatförändringarna, där gamla lösningar bevisligen inte räcker, säger Britt Johanne Farstad.

Antologin är publicerad med open access och finns fritt tillgänglig digitalt. Redaktörerna hoppas att boken bland annat ska användas inom lärarutbildningar och andra utbildningssammanhang.

– Den röda tråden är lärande och samhällsutmaningar. Vi vill visa bredden i humaniora och hur olika discipliner tillsammans kan bidra till förståelsen av vår samtid, säger Per Vesterlund.

Fakta: Om redaktörerna bakom antologin

Olov Dahlin
Olov Dahlin är religionsvetare och lärarutbildare vid Högskolan i Gävle. Hans forskning rör existentiella och etiska frågor kopplade till utbildning, hållbar utveckling och demokrati, och i antologin skriver han om hur lärare kan möta elever med klimatångest och skapa utrymme för reflekterande samtal i klassrummet.

Britt Johanne Farstad
Britt Johanne Farstad är docent i litteraturvetenskap, lärarutbildare och arbetar med flera internationella och interdisciplinära projekt inom EU GREEN. I boken undersöker hon hur skönlitteratur och ekofiktion kan hjälpa unga att hantera klimatfrågor och framtidsoro.

Per Vesterlund
Per Vesterlund är filmvetare och affilierad forskare vid Högskolan i Gävle med inriktning mot medier, utbildning och offentlighet. Han har bland annat skrivit en biografi om Harry Schein (2018), I antologin analyserar han hur film och tv har format debatten om den svenska skolan.