Så kan döden hanteras bättre i vården
17.6.2026 07:00:00 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
Döden kan komma snabbt trots långvarig sjukdom och många närstående önskar att de hade förstått hur lite tid det var kvar. Genom utbildning för vårdpersonalen och riktade insatser till närstående kan bättre stöd ges vid vård i livets slutskede, menar Annika Söderman, forskare vid Örebro universitet.

– Sjukdomen kan ha en snabb progress och det är inte ovanligt att patienten går bort precis efter att de närstående har gått därifrån. Det är svårt att hantera både för närstående och för vårdpersonalen. Även om ingen i förväg kan veta när döden inträffar, kan ökad kompetens hos vårdpersonal göra att de närstående är bättre förberedda, säger Annika Söderman, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.
En forskningsstudie visar att de flesta närstående tycker att vården i hemmet är bra när den är på plats. Bristerna syns ofta i samordning, information och kommunikation. Annika Söderman har, tillsammans med sina kollegor, följt upp svaren från 563 närstående som finns i det nationella registret för palliativ vård. I studien har hon tillsammans med andra forskare särskilt granskat svar gällande sen palliativ fas, vård i livets slutskede.
Brist på information
– Väldigt många närstående upplever att vården är bra och att de får emotionellt stöd från vårdpersonalen. De brister som är tydligast är att närstående får för lite information om att döden närmar sig och vad som kommer att hända den sista tiden. Om vårdpersonalen har mer kunskap om dödsprocessen kan det underlätta för närstående att förstå och förbereda sig. Vårdpersonalen kan se tecknen på att döden närmar sig och då fortlöpande informera närstående, förklarar Annika Söderman.
Som sjuksköterska ser hon att äldre sjuka patienter inte alltid får tillgång till specialiserad palliativ vård i hemmet i lika hög grad. Den palliativa specialistvården är mer tillgänglig för yngre personer som får palliativ vård i hemmet exempelvis efter en långt gången cancersjukdom.
Närstående känner sig utlämnade
– Ofta finns brister i vårdkedjan när den äldre personen kommer hem från sjukhuset. Det kan ta lång tid att samordna vården innan specialistteamet från den palliativa vården kommer på plats vilket kan leda till att de närstående känner sig ensamma och faller mellan stolarna, säger Annika Söderman.
– En del närstående uttrycker hur de känner sig utlämnade och får klara sig själva. Ofta känns det tryggare för dem när specialisterna kommer in och tar över en del av ansvaret för vården i hemmet, men det krävs ändå utbildning för att personalen ska lära sig mer om hur man inkluderar de närstående, samt resurser som ger den möjligheten, säger Annika Söderman.
Förslag till organisationen
Annika Söderman har arbetat som sjuksköterska inom palliativ vård. Den erfarenheten, tillsammans med studier av enkäter till närstående ger underlag för förslag på hur vården i livets slutskede kan förbättras.
– Organisationen måste vara öppen för att prova nytt, exempelvis arbetssätt som utvärderats inom forskningen. Jag tror att vi skulle kunna förbättra vården genom att utvärdera vårdprocesserna och vårdkvaliteten i högre grad. På så sätt kan vi dra lärdom av det som inte fungerar och lära av de goda exemplen, menar Annika Söderman.
Fler måste utbildas
I Annika Södermans pågående forskning ingår även intervjuer med vårdpersonal, som ger ytterligare underlag för vad som skulle kunna förbättras.
– Framför allt är det tydlig information och palliativ kunskap som ibland saknas. Vården kan inte bygga på att enskilda sjuksköterskor är engagerade och får fortbildning, fler i vårdteamet måste få den kompetens som krävs för att ge döende patienter och deras närstående ett värdigt avslut, säger Annika Söderman.
Mer information: Annika Söderman, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet: 073–638 76 20
Nyckelord
Kontakter
Björn SundinForskningskommunikatör
Tel:0790676889Tel:019-30 22 43bjorn.sundin@oru.seBilder

Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Nu kommer antagningsbeskedet – svara senast 20 juli10.7.2026 09:13:59 CEST | Pressmeddelande
Nu finns antagningsbeskeden för höstens utbildningar tillgängliga på Antagning.se. Du som har blivit erbjuden en plats måste tacka ja senast den 20 juli för att behålla den.
Region Värmland tidigt ute med inbjudan till PSA-test6.7.2026 08:59:52 CEST | Pressmeddelande
Region Värmland var tidigt ute med en informationskampanj där de erbjöd PSA-testning i befolkningen. Redan 2015 skickades det första informationsbrevet ut till män i åldrarna 50–70 år. Nu har forskare vid Örebro universitet sammanställt och utvärderat de fem första åren av projektet.
Nytt sätt att prata om psykisk hälsa för gymnasieelever2.7.2026 09:06:07 CEST | Pressmeddelande
Ny studie från Örebro universitet visar att gymnasieelever fått ett nytt sätt att prata om psykisk hälsa. – Målet är att eleverna ska fokusera på det som är positivt och som fungerar i deras liv, att tänka framåt och hitta lösningar. Hur du vill att ditt liv ska se ut och vad du behöver göra för att komma dit, säger doktoranden Lena Uvhagen.
Även tysta patienter har tydliga åsikter1.7.2026 08:18:50 CEST | Pressmeddelande
Äldre personer vill vara med och påverka sina beslut, få tydlig information och bli bemötta som människor – inte som patienter. Det visar en ny studie från Örebro universitet. – Även om jag är en skäggig man i sjuttioårsåldern har jag fortfarande känslor, säger en av deltagarna i undersökningen.
Autonoma system kan stärka säkerheten på regionala flygplatser30.6.2026 11:01:39 CEST | Pressmeddelande
Robothundar, drönare och autonoma sensorer kan stärka säkerheten och effektivisera arbetet på regionala flygplatser. Det visar Vinnovaprojektet Framtida människocentrerade autonoma regionala fraktflygplatser, som nu har avslutats efter tre års arbete lett av forskare vid Örebro universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum