Den som jobbar i ett kvinnodominerat yrke tappar i snitt 8 000 kronor i månaden

I dag presenterade Medlingsinstitutet  nya siffror som visar att den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män förra året uppgick till 9,9 procent. Det innebär att lönegapet har varit mer eller mindre oförändrat sedan 2019. Löneskillnaderna mellan enskilda kvinnor och män är viktig att följa, men det är bara halva sanningen. För att bredda bilden har Lönelotsarna räknat ut hur stort det strukturella lönegapet är genom att analysera löneskillnader mellan kvinnodominerade och andra yrken som är jämförbara vad gäller krav på kunskap, färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. År 2025 landade detta på 17,1 procent.

– Lika lön för lika och likvärdigt arbete är en rättighet och slås fast i diskrimineringslagen. Men Lönelotsarnas siffror visar att det är långt ifrån verklighet. Det är djupt oroande och förödande för kvinnors ekonomiska självständighet. Nu krävs det att regeringen och arbetsmarknadens parter agerar för att vända den negativa trenden, säger Marie Trollvik, ordförande för Lönelotsarna. 

Lönelotsarnas uträkning visar att en sjuksköterska år 2025 tjänade i snitt 44 000 kronor i månaden. Det är 6 800 kronor mindre än en ingenjör/tekniker inom bygg och anläggning som tjänade 50 800 kronor. Detta trots att dessa yrken bedöms som likvärdiga vid en sammanvägd bedömning av kunskap, färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden.

– De ihållande löneskillnaderna är ett tydligt kvitto på att varken parterna eller regeringen har prioriterat jämställda löner och ekonomisk jämställdhet. De partier som vill vinna kvinnors röster behöver gå fram med tydliga förslag för att minska lönegapet. Vi förväntar oss en rejäl lönesatsning på kvinnodominerade välfärdsyrken, säger Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer.

Lönelotsarna och Sveriges Kvinnoorganisationer riktar 5 krav till regeringen och arbetsmarknadens parter:

1. Genomför en rejäl lönesatsning på kvinnodominerade välfärdsyrken. Vi föreslår en trepartsmodell där regeringen går in med pengar varefter kommuner, regioner, staten och fackförbund förhandlar om hur dessa ska fördelas. En sådan satsning genomförs just nu i Danmark i syfte att göra det mer attraktivt att arbeta i välfärden.
2. Gör avsteg från det så kallade ”märket” för undervärderade yrkesgrupper så att lönerna i kvinnodominerade yrken kan öka i snabbare takt än i andra.
3. Skynda på processen med att genomföra EU:s lönetransparensdirektiv och säkerställ att nuvarande regler för lönekartläggningar inte försvagas.
4. Skärp tillsynen av diskrimineringslagen och inför kännbara sanktioner för arbetsgivare som inte lever upp till lagkraven för lönekartläggningar.
5. Förtydliga i lagstiftningen att hänvisningar till marknadslön som motivering till löneskillnader endast ska godtas vid styrkt svårighet att rekrytera eller behålla personal.

Mer om Lönelotsarna och uträkningen

Lönelotsarna är ett nätverk av fristående löne- och statistikexperter. Nätverket är medlem i Sveriges Kvinnoorganisationer och har sedan 2015 analyserat löneskillnader mellan kvinnodominerade yrken och andra yrken utifrån diskrimineringslagens kriterier. Metoden innebär att Lönelotsarna har arbetsvärderat samtliga yrken på arbetsmarknaden utifrån krav på utbildning och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Därefter har yrkena grupperats som kvinnodominerade (mer än 60 procent kvinnor) och övriga yrken (mansdominerade eller med jämn könsfördelning). Källan för löneuppgifterna är Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet (MI) och Statistiska centralbyrån (SCB). 

Jämfört med 2024 har det strukturella lönegapet mellan kvinnor och män minskat något (från 19,2 till 17,1 procent). Det beror främst på att yrkesgruppen butikssäljare/fackhandel, som består av cirka 110 000 personer, har gått från att vara ett kvinnodominerat yrke till att bli ett jämnt yrke. I kronor räknat har den genomsnittliga löneskillnaden minskat från 8 800 kronor i månaden till 8 000 kronor i månaden.

Läs mer om Lönelotsarna, våra rapporter och vår metod här.