Politiska partiers anseende och förtroende vittnar om en kris i det samhälleliga samtalet

I studien Politiska partiers anseende och förtroende 2026 användes en metod som bygger på Reputation and Trust Analytics forskningsmodell Reputation&Trust.

Reputation&Trust är en forskningsmodell som mäter uppfattningar om en organisation inom åtta delområden: styrning, ekonomi, ledarskap, innovation, dialog, demokratiskt ansvarstagande, arbetsplats och ansvarsfullhet.

”I studien om politiska partier mäter vi som det åttonde delområdet partiets demokratiska ansvarstagande, det vill säga människors uppfattning om hur partiet respekterar demokratins spelregler och den demokratiska processen samt hur uppriktigt partiet strävar efter att bygga ett bättre samhälle”, berättar modellens upphovsman och Reputation and Trust Analytics utvecklingsdirektör Riku Ruokolahti.

”Studiens resultat handlar alltså inte om partiernas opinionssiffror, utan om deras anseende bland alla medborgare”, betonar Ruokolahti.

Partiernas anseende i Sverige

TABELL: Studien Politiska partiers Reputation&Trust 2026. Tabellen listar anseendetalen för samtliga partier representerade i den svenska riksdagen.

De stora partierna har bäst anseende i Sverige

Nästan alla svenska partiers anseende ligger på en svag nivå. Bara två partiers anseendebetyg överstiger gränsen för måttligt anseende: Moderaternas anseendebetyg är 3,05 och Socialdemokraternas 3,04.

På forskningsmodellens femgradiga skala ligger en organisations anseende på måttlig nivå om betyget är mellan 3,00 och 3,49, och på svag nivå om anseendebetyget är mellan 2,50 och 2,99.

”Den låga nivån på partiernas anseende vittnar om att det politiska samtalsklimatet i landet har överhettats. Samtalet har utvecklats mot att partierna offentligt kritiserar andra partier i stället för att tala om sina egna visioner. Det är svårt att bygga en vision om ett gemensamt samhälle och den kommande valperiodens utmaningar när samtalet framstår som så polariserat och visionslöst”, konstaterar Reputation and Trust Analytics seniora rådgivare Stefan Wallin.

Partiernas anseende i Finland

TABELL: Studien Politiska partiers Reputation&Trust 2026. Tabellen listar anseendebetygen för samtliga partier representerade i den finska riksdagen.

I Finland har ett parti ett måttligt anseende

Finlands studieresultat pekar i samma riktning som Sveriges.

”Skillnaden från Finland är att det i Sverige finns två av landets största partier med måttligt anseende. I Finland nådde bara ett parti upp till måttligt anseende, Rörelse Nu, som har en representant i riksdagen och som syns mindre i det offentliga samtalet än de stora partierna”, säger Ruokolahti.

Det näst största partiet i Sverige mätt i riksdagsmandat, Sverigedemokraterna, stannar på svag anseendenivå; partiets anseendetal är 2,62.

Utöver frågorna om anseendets delområden tillfrågades de svarande om sin syn på huruvida partiets existens är viktig. I Sverige ligger bedömningarna av både Moderaterna och Socialdemokraterna på en god nivå.

”I Finland stannade dessa bedömningar på svag eller måttlig nivå för samtliga partier. Bland svenska medborgare finns det större enighet om att politiska partiers existens är viktig”, konstaterar Stefan Wallin.

 

Partiernas genomsnittliga anseende i Finland och Sverige

FIGUR: Politiska Partiers Reputation&Trust 2026. Genomsnittligt anseende för samtliga undersökta partier i Finland och Sverige.

Partiernas genomsnittliga anseende på svag nivå

Genomsnittet för samtliga partiers anseende ligger på en svag nivå både i Sverige och Finland: 2,79 i Sverige och 2,83 i Finland.

”Den låga nivån i resultaten har också en positiv sida ur ett demokratiperspektiv: det vittnar om att medborgarna inte blint litar på politiska beslutsfattare och inte räds att kritisera de partier som sitter vid makten”, konstaterar Stefan Wallin.

Så här genomförde vi studien

Syftet med studien Politiska partiers Reputation&Trust 2026 var att kartlägga anseendet för de partier som är representerade i respektive lands parlament bland svenska och finländska medborgare. Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät mellan den 20 april och den 17 maj 2026.

Partierna utvärderades med Reputation and Trust Analytics forskningsmodell Politiska partiers Reputation&Trust, där en organisations anseendebetyg bildas som ett genomsnitt av åtta delområden. Delområdena är organisationens styrning, ekonomi, ledarskap, innovativitet, interaktion, demokratiförhållande, arbetsplats och ansvarsfullhet. En femgradig bedömningsskala (1–5) användes.

I studien deltog 1 562 svenskar som lämnade sammanlagt 4 024 organisationsbedömningar samt 2 543 finländare som lämnade sammanlagt 4 570 organisationsbedömningar. Studiens målgrupp var medborgare i åldern 18–74 år nationellt (i Finland exklusive Åland). Urvalet är viktat för att vara representativt för befolkningen per parti utifrån kön, ålder, bostadsort och röstningsbeteende.

Felmarginalen för hela datamängden är i Sverige högst cirka 2,48 procentenheter och i Finland högst cirka 1,94 procentenheter i vardera riktningen.

För mer information:

Riku Ruokolahti, Reputation and Trust Analytics, kehitysjohtaja, +358 400 512 200, riku.ruokolahti@reptrust.com

Antti Pennala, Reputation and Trust Analytics, chef för datateamet, +358 400 375 718, antti.pennala@reptrust.com