Ny kortsiktsprognos belyser effekter av en utdragen energikris

Den pågående energikrisen, kopplad till kriget i Mellanöstern och störningar i handeln via Hormuzsundet, har påverkat både energimarknader och global handel. Analyserna i Energimyndighetens nya kortsiktsprognos baserades på ett huvudantagande om att konflikten löses genom förhandlingar under 2026. Förra veckan skrev Iran och USA under ett fredsavtal och de första tankfartygen har nu börjat passera Hormuz-sundet. Effekterna på energimarknaderna kvarstår dock under uppvärmningssäsongen 2026/2027. Prognosen innehåller även ett särskilt scenario som belyser hur en utdragen energikris kan påverka energisystemet och utvecklingen. 

Utdragen kris innebär osäker utveckling 

För att visa osäkerheterna har Energimyndigheten tagit fram ett scenario om energikrisen skulle bli mer utdragen även om striderna upphör i närtid. Där antas påverkan på energipriser och ekonomi bestå ända fram till våren 2028. 

– Scenariot visar att högre energipriser i kombination med en svagare konjunktur kan dämpa efterfrågan på energi i samtliga sektorer. Effekten bedöms bli störst inom industrin och transportsektorn, säger Martin Johansson, chef för enheten prognos och scenarier. 

Lägre energianvändning i prognosen 

Varje år tar Energimyndigheten fram två kortsiktsprognoser. I den nya prognosen bedöms den totala energianvändningen bli lägre än i den prognos som togs fram i vintras. Det beror bland annat på förseningar i industriella projekt, särskilt inom järn- och stålindustrin samt bränsleproduktion, en svagare industrikonjunktur, och effektiviseringar kopplade till elektrifiering. Samtidigt fortsätter dieselanvändningen att minska efter en tydlig nedgång under 2025. 

Lägre elproduktion 2026 men ökning väntas framåt 

Enligt prognosen blir elproduktionen lägre 2026 än tidigare bedömningar. Det beror på underskott i den hydrologiska balansen som påverkar elproduktionen från vattenkraften, och längre revisioner i kärnkraften. Under perioden 2027–2029 väntas elproduktionen öka igen. Det beror inte på att det tillkommer nya anläggningar utan av en återgång till mer normala produktionsnivåer samt en ökad efterfrågan på el, kopplad till nyindustrialisering. 

Osäkerheten fortsatt stor 

Den nya kortsiktsprognosen präglas av osäkerhet till följd av det globala läget. Erfarenheter från de senaste åren visar att energikriser främst slår mot ekonomin via inflation, konjunktur och ökad osäkerhet, snarare än direkt mot energisystemet. Osäkerheten kan dock leda till minskade investeringar och därmed påverka omställningstakten. 

– Just nu ser vi att den globala reaktionen på Hormuzkrisen i huvudsak är att mildra dess påverkan, snarare än att använda den som en drivkraft för omställning, säger Gustav Ebenå, chef för avdelningen systemanalys och statistik.