Avföringsprov kan ge träffsäkrare diagnos av tarmcancer
7.8.2026 10:39:34 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
Avföringsprov bör införas vid misstänkt tarmcancer. Det anser forskare vid Örebro universitet efter en ny studie.
– Det kan minska antalet onödiga undersökningar, lindra patienters oro och frigöra resurser till dem som har störst risk för cancer, säger Michiel van Nieuwenhoven, överläkare och docent.

I den nya studien har forskare undersökt hur vården bäst kan upptäcka tjock- och ändtarmscancer hos personer som söker för tarmbesvär och blir remitterade för koloskopi enligt det standardiserade vårdförloppet (SVF). Målet var att utvärdera hur väl olika symtom och labprover kan förutsäga tarmcancer.
Totalt utvärderades 3 258 svenska patienter som genomgått koloskopi, en undersökning där tarmen granskas med kamera.
Vanliga symtom var svaga tecken
Resultaten visade att ett positivt FIT-test, ett test som mäter osynligt blod i avföringen, var den absolut starkaste markören för cancer. Däremot var symtom som synligt blod eller förändrade avföringsvanor, som i dag utgör standardkriterier för remiss, överraskande svaga indikatorer.
– Trots att FIT-testet ger viktig information hade bara hälften av patienterna gjort provet innan de skickades på en resurskrävande koloskopi, säger Michiel van Nieuwenhoven, docent vid Örebro universitet och överläkare på Universitetssjukhuset Örebro.
Noll cancerfall bland yngre
Åldern visade sig också ha en avgörande betydelse. Bland de undersökta patienterna i åldern 18–40 år hade ingen cancer, medan var femte patient över 60 år drabbats. Att skicka yngre patienter på koloskopi utan ett föregående avföringsprov innebär därför ofta helt onödiga ingrepp.
– Resultaten kan bidra till att rätt patient får rätt undersökning i rätt tid. Patienter med hög risk kan prioriteras för snabb koloskopi, medan man hos yngre personer med ett negativt FIT-test i stället kan utreda andra, vanligare orsaker till besvären, avslutar Michiel van Nieuwenhoven.
Fakta:
Standardiserade vårdförloppet (SVF) är ett nationellt arbetssätt som ska minska onödig väntan och ovisshet för patienten. Alla SVF startar med en välgrundad misstanke om cancer. Vad som är välgrundad misstanke, hur det ska utredas och hur lång tid detta får ta, framgår av det nationella vårdprogrammet för varje cancerdiagnos. Tiden från välgrundad misstanke till start av behandling mäts likadant i hela landet. Målet är en jämlik cancervård i hela Sverige.
Ett FIT-test (fecalt immunokemiskt test) är ett enkelt avföringsprov som letar efter små spår av blod i avföringen. Testet gör man själv hemma genom att ta ett litet avföringsprov med en medföljande pinne.
Nyckelord
Kontakter
Maja ErikssonForskningskommunikatör
Tel:0703403718Tel:019 303718maja.eriksson@oru.seMichiel van NieuwenhovenDocent i gastroenterologi och överläkareUniversitetssjukhuset Örebro
Tel:019- 602 30 38michiel.van-nieuwenhoven@regionorebrolan.seBilder

Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Tid och resurser begränsar kulturellt anpassad demensomsorg14.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
För personer med demens kan det bli särskilt svårt att inte längre kunna göra sig förstådda på sitt eget språk eller få äta mat man känner igen. Samtidigt möter personalen på demensboenden flera hinder när omsorgen ska anpassas efter olika kulturella behov. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Samverkan ska bryta stuprören – men byråkratin försvinner inte9.9.2026 09:44:46 CEST | Pressmeddelande
Kommuner, regioner och myndigheter samarbetar allt oftare för att lösa komplexa samhällsproblem. Men när många ska ta gemensamt ansvar kan det bli otydligt både vad problemet egentligen är och vem som faktiskt ansvarar för vad. Det visar Miranda Kanons avhandling i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Probiotikans effekt på hjärnan finns kvar efter avslutad kur8.9.2026 08:32:21 CEST | Pressmeddelande
Effekten av probiotika på hjärnan finns kvar flera veckor efter avslutad kur. Det visar en ny studie från Örebro universitet. – Det utmanar konventionen att man måste äta probiotika dagligen, säger Julia Rode, forskare i biomedicin som undersöker kopplingen mellan tarm och hjärna.
Färre och större mjölkgårdar kan göra Sverige mer sårbart7.9.2026 09:46:35 CEST | Pressmeddelande
Sverige får allt färre mjölkgårdar, samtidigt som gårdarna som finns kvar blir större. Men små och stora mjölkgårdar behöver olika saker för att kunna fortsätta, visar en ny studie. – En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren Lisa Ekman.
Nästan hälften av KOL-patienterna använder inhalatorn fel – extra utbildning kan hjälpa1.9.2026 07:33:15 CEST | Pressmeddelande
Nästan 50 procent av patienterna med KOL använder sina inhalatorer felaktigt. Men ett extra utbildningstillfälle förbättrar hur patienterna hanterar inhalatorn. Det visar en ny avhandling av Annika Lindh vid Örebro universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum