Kraftig minskning av fallolyckor på Akademiska

– Utvecklingen är väldigt positiv både för inneliggande patienter och oss som vårdgivare. Hela sjukhuset arbetar systematiskt med fallprevention, med ett batteri av åtgärder för att undvika att patienter ramlar och skadar sig. Det handlar om systematisk uppföljning på ledningsnivå, förändrade arbetssätt i vårdteamen samt teknikstöd, säger Johan Lugnegård, chefsläkare på Akademiska sjukhuset.

Inom sjukhusvården står fallskador för cirka åtta procent av alla vårdrelaterade skador. Majoriteten som drabbas är äldre än 65 år och orsakerna kan vara vitt skilda, till exempel biverkan av ett nyinsatt läkemedel, förvirring och oro, smärta, nedsatt muskelkraft, hinder i patientrummet eller snabbt påkommet behov av toalettbesök. Under 2025 dokumenterades totalt 1958 fallhändelser inom regionens slutenvård varav 1382 rörde patienter på Akademiska sjukhuset.

Enligt Susanna Tuvemo Johnson, vårdutvecklare och forskare, leder drygt 25 procent av fallhändelserna till någon form av fysisk skada vilket medför längre vårdtid. Även fall utan synlig skada kan leda till rädsla att röra sig, vilket också kan förlänga vårdtiden. Igenomsnitt leder ett fall till 5,2 extra vårddagar.

Fallprevention är ett riskområde som sjukhuset fokuserat på de senaste åren och detta har gett resultat. Under åren 2023–2026 minskade fallhändelserna under vårdtid med cirka 10 procent, från 5,1 till 4,5 fall per 1000 vårddagar. Det motsvarar cirka 500 vårddagar per år. Om man utgår från en vårdkostnad per dag på 10 000 kronor (schablon), blir det en årlig kostnadsbesparing på cirka fem miljoner kronor.

För att utveckla vårdkvaliteten arbetar sjukhuset systematiskt med flera mätbara indikatorer inom fall, trycksår och undernäring.

 – Arbetet med fallprevention och andra riskområden har bestått av organisatoriska förbättringar och utveckling av tillgängliga vårddata, men framför allt av förändrade arbetssätt i vårdteamen och stöd av nya tekniska lösningar, berättar Susanna Tuvemo Johnson.

Hon bedömer att en ytterligare minskning av fall är fullt möjlig med fortsatt uppföljning av kvalitetsindikatorer på ledningsnivå, riktade insatser på avdelningsnivå, samt teknikstöd.

Störst minskning inom kirurgi och urologi

Kirurgi-urologi är ett av de verksamhetsområden som förbättrats mest. Kvalitetssamordnare Heléne Karlsson berättar att alla avdelningar har utsedda ombud just för fall. Dessutom har en av de biträdande avdelningscheferna fall som ansvarsområde och har ett nära samarbete med ombuden. Vid gemensamma möten två gånger per termin deltar även fysioterapeuter. Här diskuteras bland annat nyheter, arbetssätt, aktuella frågor och utvecklingsområden som berör vårdkvalitet.

– En annan framgångsfaktor är riskbedömningar som är en naturlig del av verksamhetens vardag. För att säkerställa att de genomförs kontinuerligt har verksamheten varje vecka en särskilt avsatt dag med fokus på att genomföra och följa upp riskbedömningar på samtliga avdelningar. Detta bidrar till att identifierade risker uppmärksammas och att nödvändiga åtgärder planeras och genomförs, säger Heléne Karlsson och fortsätter:

– Det finns en väl etablerad struktur för arbetet med riskbedömningar inom hela verksamhetsområdet.  Bland annat arbetar man aktivt med avvikelser; att registrera händelser/tillbud som medfört eller riskerar medföra skada för patienten. Avvikelserna används sedan för att se om vi har följt rutiner och om det är åtgärder som behöver vidtas för att förhindra fall.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                        
AI-styrt larm förebygger fall                                                                                                                         

Ett annat exempel är mag- tarm- och njuravdelningen som historiskt haft många fallolyckor. Här vårdas patienter som är multisjuka, muskelsvaga, allmänpåverkade och ibland förvirrade. För att få bukt med antalet fallolyckor startades ett innovationsprojekt 2024 där man införde ett AI-styrt larm som placeras i taket ovanför varje säng och som täcker hela rummet.

– Larmet består av en puck som läser av patientens mönster med radarstrålning och lär sig hur personen som ligger i sängen rör sig. Om larmet går syns det i den läsplatta som personalen bär på. Pucken larmar till exempel när patienten rör på huvudet, sitter på sängkanten eller ställer sig upp. Det kan också ställas in på att larma om någon går på toaletten och inte återvänder till sängen eller om en patient ligger för orörlig i sängen och på så sätt förhindra trycksår, förklarar Cristoffer Eriksson, undersköterska som varit med och utvecklat lösningen.

– Tidigare fick vi förlita oss på gallergrindar och så kallade larmmattor, som lades intill sängen, men det fungerade inte så bra. Patienterna kliver inte alltid på mattan, som ibland kan vara hal. Dessutom drivs de med en sladd som i sig kan orsaka fall, fortsätter han.

Det nya systemet används fullt ut sedan årsskiftet. Man har även satt upp skyltar med fallriskbedömning på alla rum. Enligt Cristoffer Eriksson är fokus framöver att upprätthålla de positiva resultat som avdelningen uppnått. Förutom kraftigt minskade antal fallhändelser ses minskad stress hos personalen som en stor vinst. Dessutom har kostnaden för vak mer än halverats.

FAKTA: Kraftig minskning av fallolyckor

• Från 5,1 till 4,5 fallhändelser per 1000 vårddagar 2023 - 2026.
• Minskningen det senaste året ses främst inom Område 1 och 2. (Enstaka avdelningar inom andra områden har också gjort stora förbättringar, men de syns inte i statistiken eftersom andra avdelningar inom samma område haft ett ökat antal fallhändelser.)
• Nedgången på cirka 10 procent mellan 2023 och 2026 bedöms vara statistiskt signifikant.
• Motsvarar cirka 500 vårddagar/år = 5 miljoner kr/år.
• Ytterligare reducering fullt möjlig med stöd från ledning, förändrade arbetssätt i vårdteamen samt teknikstöd.
  
  

FAKTA: Systematiskt patientsäkerhetsarbete
För att utveckla vårdkvaliteten arbetar Akademiska sjukhuset systematiskt med flera mätbara indikatorer inom fall, trycksår och undernäring.

Exempel på vad som gjorts/görs sjukhusövergripande:

• Vidareutvecklat SAS Viya-rapporterna för de Generella kvalitetsindikatorerna för riskbedömning, åtgärder, och där det är möjligt, även effekter, för till exempel fall, trycksår, nutrition, överfylld urinblåsa, smärta, levnadsvanor. Detta möjliggör uppföljning och lärande i organisationen.
• Systematisk uppföljning av kvalitetsindikatorer på ledningsnivå.
• Tillsatt omvårdnadskompetens/chefssjuksköterska i sjukhusledningen.
• Anordnat lärandeseminarier och nätverk inom vårddokumentation och riskområden.

Exempel på vad som gjorts/görs på avdelningsnivå:

• Arbetar med lokala ruiner för att genomföra och dokumentera riskbedömningar och att sätta in åtgärder för patienter med risk.
• Följer arbetet med riskbedömningar och insatta åtgärder i samband med t ex daglig styrning, alternativt veckovis.
• Tillsätter ombud/ansvariga med särskilt fokusuppdrag inom riskområden, till exempel fall, nutrition, trycksår och smärta.
• Arbetar strukturerat med att se till att patientens omvårdnadsbehov är tillgodosedda, till exempel mat, dryck, toabesök, når sina tillhörigheter och hjälpmedel, ligger/sitter bekvämt och att infarter är okej.