Första gången: Större andel pojkar än flickor är behöriga till gymnasieskolan

– Skillnaden i behörighet till gymnasieskolan mellan pojkar och flickor har minskat under de senaste tio åren. Den skillnad statistiken nu visar med större andel behöriga pojkar är dock liten, och utvecklingen ser olika ut i olika grupper. Därför är det viktigt att inte dra för stora slutsatser av ett enskilt års resultat. Det är först när vi följer resultaten över tid som vi kan se om den här förändringen håller i sig, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.

Fortsatta skillnader mellan elever

Elevernas bakgrund har fortsatt stor betydelse för skolresultaten, men utvecklingen för olika elevgrupper skiljer sig åt. Bland elever med svensk bakgrund är pojkar för andra året i rad i större utsträckning behöriga till gymnasieskolan än flickor. Bland elever med utländsk bakgrund är det däremot fortfarande vanligare att flickor är behöriga än pojkar.

Andelen behöriga elever är större bland de som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning än bland elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Detta gäller oavsett om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund.

Det finns också tydliga skillnader mellan skolor utifrån områdenas socioekonomiska förutsättningar. Andelen behöriga till gymnasieskolan är 16 procentenheter lägre bland elever på skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar än bland elever på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

– För många elever är behörigheten till gymnasieskolan ett viktigt steg vidare. Att få möjlighet att fortsätta sin utbildning kan ha stor betydelse för vad som blir möjligt längre fram. Därför behöver Skolverket och skolan fortsätta ansträngningarna för att fler elever ska nå behörighet, säger Anna Castberg.

Matematik sticker ut i årets betygsstatistik

Andelen elever med godkända betyg (A–E) har ökat i 12 av 17 obligatoriska ämnen jämfört med föregående läsår. Störst är ökningen i svenska som andraspråk, med 3,6 procentenheter. I matematik minskar däremot andelen elever med godkända betyg med 1,1 procentenheter, vilket är den största minskningen bland de obligatoriska ämnena. Matematik är också ett av de ämnen som elever måste vara godkända i för att bli behöriga till gymnasieskolan.

– Det är ofta matematiken det faller på när elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är därför särskilt bekymmersamt att vi ser försämrade resultat just här. Skolverket kommer fortsätta analysera resultaten och det är viktigt att också skolor och huvudmän ser över hur undervisningen och stödet kan stärkas för att fler elever ska bli godkända i matematik, säger Anna Castberg.

Det genomsnittliga meritvärdet ökar

Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet, beräknat på 17 ämnen, ökat med 1,2 poäng till 230,9 poäng av 340 möjliga. Meritvärdet visar summan av elevernas betygspoäng, medan andelen behöriga visar hur stor andel elever som uppfyller behörighetskraven. Därför kan meritvärdet öka samtidigt som andelen behöriga minskar.

Flickor har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar och har haft det under hela mätperioden sedan våren 1998. Skillnaden fortsätter dock att minska och har aldrig tidigare varit så liten som våren 2026.

Betygsstatistiken finns på kommunal- och skolnivå

På Skolverkets webbplats redovisas betygsresultaten för riket men även för län, kommuner, huvudmän och skolenheter.

PM - Slutbetyg i grundskolan 2025/2026

Sveriges Officiella statistik, statistik på riksnivå

Statistik på kommunnivå (kommunala och fristående skolor)

Fakta om behörighet

Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i minst ytterligare fem ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.

Fakta om betyg

Idag sätts elevernas betyg utifrån ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem med 6 betygssteg, där A-E är godkänt betyg och F är icke godkänt betyg. Om underlag saknas får eleven ett streck (-) i stället för ett betyg.

I dag är antagningen till gymnasieskolan och högre utbildning inte fullt ut likvärdig, eftersom dagens betyg inte är likvärdiga. Det kan dels finnas inslag av betygsinflation, dels finnas skillnader i bedömning mellan lärare och skolor. För att betygssättningen ska bli mer likvärdig har Skolverket fått i uppdrag att förbereda inför att ett nytt betygssystem ska införas hösten 2028. Förändringarna omfattar bland annat en ny tiogradig betygsskala utan en gräns för godkänt, centralt rättade nationella slutprov och en ny modell för meritvärden. Läs mer om det nya betygssystemet på Skolverkets webbplats.

Relaterad information

Lägesbedömningar och analyser

Könsskillnader i skolresultat (2025)

Kontaktuppgifter

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se

För frågor om statistiken mejla till utbildningsstatistik@skolverket.se