Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa
8.10.2026 11:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Gemensamma familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö kan sannolikt förklara en stor del av sambandet mellan hög skärmanvändning och psykisk ohälsa hos unga. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Human Behaviour.

– Våra resultat tyder på att sambandet i vissa fall kan ha överskattats eftersom man inte fullt ut kunnat ta hänsyn till gemensamma familjefaktorer, säger Tong Gong, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare tillsammans med Lu Yi, senior forskare vid samma institution.
Forskarna har följt över 21 000 svenska tvillingar från nio års ålder, genom tonåren och in i vuxenlivet. Målet var att undersöka hur skärmanvändning på fritiden hänger samman med symtom på depression och ångest över tid. Genom att jämföra tvillingar inom samma familj, där den ena tvillingen använde skärmar mer än den andra, kunde forskarna studera hur sambandet påverkades av genetiska faktorer och uppväxtmiljö.
Tydliga samband under tonåren
De tydligaste kopplingarna mellan skärmanvändning och psykisk ohälsa sågs under tonåren och för interaktiva skärmaktiviteter som spelande, chattande och internetsurfande, medan betydligt svagare eller inga samband sågs för passiva aktiviteter som TV- eller videotittande.
15-åringar som ägnade mer än sex timmar per dag åt interaktiva skärmaktiviteter hade fler symtom på depression eller ångest och mer än dubbelt så hög risk att senare få en sådan diagnos jämfört med jämnåriga med högst två timmars skärmanvändning per dag. Men när forskarna jämförde tvillingar inom samma familj försvagades de flesta samband, särskilt bland enäggstvillingar.
– Sambanden försvann inte helt men blev betydligt svagare. Det pekar på att både arv och uppväxtmiljö spelar en viktig roll, säger Tong Gong.
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att skärmanvändning saknar betydelse för psykisk hälsa. Interaktiva skärmaktiviteter under tonåren var fortsatt kopplade till en förhöjd risk för senare psykisk ohälsa, även om osäkerheten ökade när familjebakgrund och genetiska faktorer togs med i analyserna.
Undersöka olika skärmaktiviteter
Studien bygger på självrapporterade uppgifter om skärmanvändning och fångar inte exakt vad ungdomarna gjorde på skärmarna eller varför de använde dem. Materialet samlades dessutom in innan sociala medier och smarta telefoner blev en lika självklar del av ungas vardag som i dag.
Nästa steg är att undersöka olika typer av skärmaktiviteter mer i detalj och studera bland annat dess innehåll, motivationen bakom användningen, problematisk användning och vilka andra aktiviteter skärmtiden ersätter. På så vis hoppas forskarna bättre kunna förstå hur de komplexa sambanden varierar i olika åldrar och mellan flickor och pojkar.
– Framtida rekommendationer bör inte enbart fokusera på hur mycket tid barn och ungdomar tillbringar framför skärmar. För att kunna ge bra råd behöver vi också förstå vad de gör på skärmarna, varför de gör det och vilka individuella och familjerelaterade faktorer som kan påverka deras mående, säger Emma Frans, senior forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.
Studien genomfördes av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med samarbetspartners i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Australien. Den finansierades huvudsakligen av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Hjärnfonden. En medförfattare, Henrik Larsson, har rapporterat forskningsanslag, arvoden och rådgivningsuppdrag för läkemedelsföretag utanför det aktuella arbetet. Övriga forskare uppger inga intressekonflikter.
Publikation
”Recreational Screen Use and Internalizing Problems from Preadolescence to Young Adulthood in a Longitudinal Twin Cohort with Co-Twin Comparison”Tong Gong, Emma Frans, Anna Ohlis, Shuyang Yao, Ruyue Zhang, Anders Nilsson, Yasmina Molero, Miriam A Mosing, Isabell Brikell, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Lisa B Thorell, Patrik KE Magnusson, Ralf Kuja-Halkola, Yi Lu, Nature Human Behaviour, online 8 oktober 2026, doi: 10.1038/s41562-026-02607-0.
Nyckelord
Kontakter
Tong GongForskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel:070-032 0847tong.gong@ki.seEmma FransSenior forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel:073-151 0706emma.frans@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Nya vägar inom cancerforskningen – möt forskarna16.11.2026 15:09:08 CET | Pressmeddelande
Välkommen till webbinariet "En dag för cancerforskning" på Karolinska Institutet den 19 november 2026. Under det populärvetenskapliga programmet presenteras spetsforskning inom cancerområdet under ledning av programledaren Sofia Wistam.
Evighetskemikalie stör tidig utveckling i stamcellsmodell16.11.2026 09:00:33 CET | Nyheter
Forskning som använder stamcellsbaserade modeller av tidig mänsklig utveckling tyder på att PFOS, ett långlivat ämne som tillhör PFAS-gruppen, kan störa processer som är avgörande för den tidiga utvecklingen av könsceller och embryon. Detta framgår av en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Human Reproduction Open.
Opioidanvändning kan bli långvarig efter operation10.11.2026 17:20:49 CET | Nyheter
Runt 7 000 patienter per år i Sverige som inte tidigare använt opioider fortsätter att hämta ut läkemedlen flera månader efter en operation, vilket ökar risk för beroende, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen visar också att mängden opioider efter större kirurgi kan minskas.
Två nyupptäckta proteinformer kan vara viktiga vid alzheimer9.11.2026 11:34:12 CET | Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat två tidigare okända former av proteinet beta-amyloid som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Communications, visar forskarna också att ett protein som de tidigare upptäckt kan motverka bildandet av de skadliga formerna, vilket pekar på en möjlig ny behandlingsstrategi mot alzheimer.
Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein5.11.2026 11:25:54 CET | Nyheter
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum