Ständiga förbättringar ger resultat på neurologimottagningen

Bakgrunden till arbetet var en upplevelse av bristande organisation och struktur. Resurser användes inte på bästa sätt, samtidigt som det saknades en gemensam riktning och tydliga mål. Den återkommande känslan av att läkarresurserna inte räckte till bidrog också till behovet av förändring. Bristen på neurologer är dessutom ett nationellt problem som påverkar sjukvården i hela Sverige och är inte något som Skaraborgs Sjukhus ensamt kan påverka. Därför blev det extra viktigt att hitta nya arbetssätt och använda befintliga resurser så effektivt som möjligt.

De gjorde det själva

I stället för att vänta på att någon annan skulle lösa situationen åt dem, så valde neurologimottagningens medarbetare att själva ta tag i situationen. Alla medarbetare har deltagit i arbetet, med den lokala ledningsgruppen som drivande kraft. Tillsammans har de utvecklat ett nytt förhållningssätt där förbättringar, både små och stora, är en naturlig del av vardagen.

– Vi insåg att vi behövde sluta vänta på att någon annan skulle lösa våra utmaningar. När vi började fokusera på det vi själva kunde påverka hände det något. Engagemanget växte och vi fick en gemensam riktning framåt, säger Karin Kihlberg, enhetschef på neurologimottagningen.

Starkare gemenskap

Resultaten har varit tydliga. Genom att förändra arbetssätt och synen på utvecklingsarbete har mottagningen effektiviserat användningen av sina resurser. Arbetet har också lett till en starkare gemenskap och ökad tillit till arbetsgruppens samlade kompetens och förmåga. Genom att göra kloka kliniska val varje dag har verksamheten dessutom kunnat minska kostnaderna för bland annat läkemedel och laboratorieanalyser.

För patienterna innebär utvecklingen flera positiva effekter. Neurologimottagningen har påbörjat resan mot ökad tillgänglighet, kortare väntelistor och säkrare medicinska prioriteringar.

Flera positiva resultat

Även medarbetarna märker skillnad. Arbetsmiljön har förbättrats och fler upplever att de kan påverka både sin arbetssituation och verksamhetens utveckling. Idéer och förbättringsförslag fångas upp och hanteras på ett strukturerat sätt, vilket gör att initiativ inte längre riskerar att falla mellan stolarna.

– Den största förändringen är att vi känner att våra idéer tas till vara. Tidigare kunde förbättringsförslag stanna vid en tanke, men nu finns en struktur som gör att vi kan omsätta dem i praktiken. Det skapar både arbetsglädje och framtidstro, säger Stina Åkesson, sektionsledare och neurosjuksköterska.

Multipla synapser visar hur kraften i ett gemensamt engagemang kan skapa förändring. När hela arbetsgruppen arbetar mot samma mål kan små förbättringar i vardagen tillsammans ge stora resultat, både för patienter och medarbetare.