Sverige behöver en teknikpolitisk agenda

Sverige är bra på att utveckla teknik. Men vi är betydligt sämre på att skapa rätt förutsättningar för den. Det är ett problem i en tid när teknikutvecklingen får allt större betydelse för vår ekonomi, säkerhet, konkurrenskraft och ytterst vår demokrati.

Teknikens strategiska betydelse, i kombination med den snabba utvecklingstakten, gör att Sverige inte längre har råd med ett fragmenterat förhållningssätt till teknik. Därför föreslår IVA att när en ny regering tillträder så bör den genast inrätta en ny funktion för teknikpolitik i Regeringskansliet. Med andra ord, det är dags för en svensk teknikpolitisk agenda.

Varför?

Teknik utvecklas inte i ett vakuum. Den är ingen naturkraft som står utanför vår kontroll. De val vi gör, påverkar vilken teknik som utvecklas, var den utvecklas och hur snabbt den kommer till användning.

Detta är heller inget nytt. USA:s offentliga satsningar på forskning och utveckling inom elektronik på 50-talet bidrog till landets ledande ställning inom halvledare. Offentlig upphandling inom försvar och flyg på 70-talet bidrog till att Storbritannien byggde upp en av Europas starkaste försvarsindustrier. När jag nyligen besökte det snabbväxande innovationsekosystemet för försvarsteknik i München återkom samma förklaring hos dem jag mötte: långsiktiga investeringar, men framför allt stöd från den bayerska delstatsregeringen. Även Kinas ledande position inom grön teknik, är resultatet av en politik där energi, klimat, innovation och industri har förstärkt varandra.

Sverige har tidigare framgångsrikt bedrivit vad vi i dag skulle kalla teknikpolitik. Under 60- och 70-talen var staten en viktig partner och kund, i utvecklingen av teknik som bidrog till att skapa världsledande företag som Ericsson och ABB.

Men teknikens roll har förändrats.

Teknik och innovation har länge varit avgörande för företags konkurrenskraft. I dag har den också fått en central betydelse för länders säkerhet, motståndskraft och handlingsfrihet. Kontroll över strategiskt viktig teknik kan avgöra både ekonomisk styrka och handlingsfrihet i en alltmer instabil omvärld.

Det gäller särskilt områden som halvledare, AI, energi, bioteknik, rymdteknik, avancerad tillverkning och telekommunikation. De är viktiga för ekonomin, men också för samhällsviktiga funktioner, för säkerhet och geopolitik.

För en liten, öppen ekonomi som Sverige innebär det ett vägval. Vi kan inte vara ledande inom alla teknikområden och ska heller inte sträva efter att bli oberoende av omvärlden. Men vi behöver veta vilka styrkor Sverige har och som vi bör utveckla, vilka tekniska beroenden som gör oss sårbara och inom vilka områden vi behöver säkerställa en egen förmåga.

Det kräver en enhetlig syn på teknikutvecklingen, något vi saknar idag. Sverige har länge varit bra på teknik. Nu måste vi återigen bli bra på teknikpolitik.

AI är kanske det tydligaste exemplet på varför. Utvecklingen påverkar inte bara ett enskilt politikområde eller en enskild bransch, utan ekonomin, arbetsmarknaden, utbildningen, forskningen, den offentliga förvaltningen och den nationella säkerheten samtidigt. Beslut som fattas inom ett område får konsekvenser inom flera andra. Teknikutvecklingen följer helt enkelt inte politikens organisatoriska gränser.

Den svenska staten är idag inte organiserad för att hantera teknik och dess breda betydelse. Inget riksdagsutskott har i dag ansvar för teknikutvecklingen som helhet och det saknas ett självklart forum för att diskutera och definiera statens roll. Det finns heller ingen funktion i Regeringskansliet med ett samlat ansvar för hur staten ska förhålla sig till och styra på teknikområdet.

IVA föreslår därför att det inrättas en funktion i Regeringskansliet med ett tydligt politiskt mandat att samordna statens arbete med teknikfrågor.

Mer konkret bör en ny regering under sina första 100 dagar:

• inrätta en central funktion för teknikpolitik,
• initiera en nationell strategisk tekniköversyn,
• identifiera Sveriges tekniska styrkeområden och politiska flaskhalsar,
• avsätta budgetmedel för strategiska investeringar i tekniker av särskild betydelse.

Under det första året bör regeringen presentera Sveriges första nationella teknikpolitiska strategi, med konkreta mål och tydliga ansvarsområden.

En årlig rapport till riksdagen bör följa Sveriges teknologiska position, kritiska beroenden, investeringar, kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

Målet är att skapa handlingsutrymme: att kunna ta vara på nya möjligheter, hantera beroenden och risker innan de blir akuta samt stärka Sveriges långsiktiga förmåga att utveckla och använda ny teknik.

IVA är redo att bidra till det arbetet. Genom Svenska framtider samlar vi akademi, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sverige som teknik- och innovationsnation. Sverige har mycket av det som krävs: stark forskning, teknisk kompetens och innovativa företag. Utmaningen är att skapa de politiska förutsättningar som gör att dessa styrkor tillsammans kan bidra till framtida konkurrenskraft, handlingsfrihet och ett välmående samhälle.

Det är vad en svensk teknikpolitik ytterst handlar om. Sverige har förutsättningarna. Nu är det dags att ta vara på dem.

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina.

Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. 

Tidigare vd-ord: 

När AI utmanar forskningens grundprinciper. Vi talar ofta om hur AI kommer att förändra eller kanske till och med ersätta yrken, professioner och hela branscher. Vi vet ännu inte hur omfattande konsekvenserna blir. Men ett område skakar AI redan om i grunden: forskningen.

Små ekonomier – stort inflytande. Sverige och Finland är inga stormakter. Men vi tillhör en region med en anmärkningsvärt stark innovationsförmåga. Sverige, Danmark och Finland är tillsammans med Nederländerna de enda EU-länderna på topp tio i Global Innovation Index 2025. Det är ingen slump.

AI, demokrati och tillit. Debatten om AI och demokrati kretsar ofta kring information och makt. Vi diskuterar vilken information som sprids, hur opinioner påverkas och hur ekonomisk och politisk makt kan förskjutas mellan länder eller/och stora teknikföretag. Betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt hur AI påverkar staten själv, och hur statens sätt att använda AI i sin tur påverkar demokratin.

Vi behöver tala om Tyskland. Debatten har stundtals varit så ensidigt negativ att man nästan får intrycket att Europas största ekonomi är på väg att spela ut sin roll. Det är en slutsats som är både förhastad och riskabel.

"It's the economy, stupid". En starkare inre marknad, bättre tillgång till kapital, snabbare teknikutveckling och ökad innovationskraft är helt avgörande för att få Europa på banan igen.

En gemensam framtidsberättelse. Vad kan vi lära av Victor Hugo och hans tankar om demokrati, frihet och folkligt självstyre? Om vikten av visioner?