Ny forskning ger kunskap för säkrare galloperationer

I Sverige görs omkring 16 000 galloperationer varje år, varav 250–300 i Kronoberg.

– Galloperationer fungerar generellt väldigt bra. Men när så många operationer genomförs kan även en liten minskning av komplikationerna innebära att många patienter slipper ytterligare besvär, säger Arvid Gustafsson.

Med utgång i det nationella kvalitetsregistret GallRiks, har Arvid Gustafsson undersökt olika metoder för att behandla sjukdomar i gallblåsan och gallgångarna.

Den första studien växte fram ur en fråga i den kliniska vardagen. Kirurger använder ibland två metallclips, ibland tre, för att försluta gången från gallblåsan under operationen. Men det saknades forskning om huruvida fler clips minskade risken för galläckage.

– I de okomplicerade fallen såg vi ingen skillnad mellan två och tre clips. Vid svårare operationer var galläckage vanligare med tre clips, men det kan bero på att kirurgen oftare väljer fler clips när operationen är komplicerad, säger Arvid Gustafsson.

Säkert för ST-läkare att genomföra galloperationer

Ett annat resultat av avhandlingen visar att ST-läkare självständigt kan genomföra galloperationer i slutet av sin ST-utbildning utan risk för ökade komplikationer, förutsatt att det finns rätt handledning på plats. Sverige är ett av få länder där kirurger i slutet av sin ST kan göra galloperationer självständigt, därför är dessa resultat intressanta internationellt.

– Det betyder inte att man kan lämna en ST-läkare helt utan stöd. Det behöver finnas en erfaren kirurg att kalla in om operationen blir svår. Våra resultat visar att ST-läkare kan genomföra galloperationer säkert under de förutsättningar som finns inom svensk kirurgi, säger Arvid Gustafsson.

Övriga resultat i avhandlingen:

• Alternativ vid svåra galloperationer. När hela gallblåsan inte kan tas bort kan en del lämnas kvar. Studien jämförde två olika sådana kirurgiska metoder.
• Fickbildningar påverkar ERCP. När gallgångens mynning låg inne i en fickbildning i tolvfingertarmen var det svårare att nå gallgångarna.
• Större chans att lyckas kan innebära högre risk. Vid svåra ERCP-ingrepp lyckades tekniken TPS oftare än PCS att nå gallgångarna, men var förknippad med fler komplikationer, bland annat bukspottkörtelinflammation. Metoderna används delvis under olika förutsättningar, vilket begränsar jämförelsen.

Arvid Gustafsson framhåller betydelsen av forskning vid länssjukhus, där det kliniska helhetsperspektivet och vardagliga frågeställningar står i centrum. Samtidigt konstaterar han att forskningsintresset ökar bland kollegorna på kirurgkliniken.