NU-sjukvården

20 år sedan första trombolysen i NU-sjukvården

16.11.2026 13:26:44 CET | NU-sjukvården | Pressmeddelande

Dela

Varje år drabbas 25 000 personer i Sverige av stroke men under 2000-talet har dödligheten halverats. Orsakerna är flera men möjligheten att ge propplösande behandling, trombolys, har varit avgörande. I år är det 20 år sedan första trombolysen i NU-sjukvården.

Ann-Loise Lindström och Annika Jägevall
Ann-Loise Lindström och Annika Jägevall, sjuksköterskor, med Rädda hjärnan-protokollet och den gröngula sjukvårdsväskan som alltid är packad för att ge trombolys till patienter med stroke.

Ann-Loise Lindström och Annika Jägevall, sjuksköterskor på avdelning 53–54, minns allt som igår. Förberedelserna, effekterna, den enorma förändringen.

– Helt ärligt var strokepatienterna en misshandlad patientgrupp sedan många år tillbaka. De blev liggande i sängen i månader. På sjukhuset kunde vi inte göra särskilt mycket för dem, mer än att ge blodförtunnande läkemedel och uppmana till fysisk aktivitet, säger Annika Jägevall.

Vändningen: Strokeenhetsvård och trombolys

I samband med att strokeenhetsvården infördes 1998 förändrades strokevården inom NU-sjukvården i grunden. Vetenskapliga studier hade visat att vård på strokeenhet gav tydliga förbättringar när det gällde patienternas funktionsförmåga, överlevnad och livskvalitet. Däremot fanns det ännu ingen behandling som kunde lösa upp själva blodproppen och därmed begränsa den hjärnskada som uppstod vid en stroke.

Ett viktigt genombrott kom 2003 när EU godkände blodproppslösande behandling, så kallad trombolys, för patienter som drabbats av stroke orsakad av blodpropp. När Socialstyrelsen därefter beslutade att alla akutsjukhus skulle kunna erbjuda trombolys inledde NU-sjukvården 2005 förberedelserna för att införa behandlingen.

Initial oro för effekterna av den nya behandlingen

– Inom delar av av medicinläkarkåren fanns det absolut en oro och i viss mån rädsla för att införa en behandling som man var ovan med och att behandlingen skulle medföra risker för en avgörande försämring.

Det berättar Arne Allardt, överläkare i neurologi, som vid tidpunkten relativt nyligen hade flyttat till Sverige från Tyskland, där han hade erfarenhet från trombolys som behandling.

– När vi skulle börja behandla stroke med trombolys i NU-sjukvården begränsades urvalet till en början till patienter yngre än 80 år, vardagar 8–16 inom tre timmar efter första symptom, säger Ann-Loise Lindström som var med i införandegruppen 2006.

Han ordinerade första trombolysen

Dit anslöt även Jonas Feldthusen, numera överläkare på akutmottagningen men då relativt nybliven specialistläkare som tjänstgjorde inom neurologin. Det blev han som ordinerade den första trombolysen – helt utanför protokollet.

– En sen lördagskväll kom en kvinna i 60-årsåldern in en timme efter symptomdebut, när hon plötsligt hade ramlat ur sängen. Alla tester indikerade stroke, så vi gjorde CT på hjärnan och därefter beslutade jag om att ge trombolys.

Han berättar att det inte kändes rätt att neka kvinnan en behandling som troligen skulle ge henne bättre möjligheter att leva ett bra liv.

– Även om det fanns viss besvikelse hos kollegorna i införandegruppen, som ju missade den första trombolysen, så är det ett beslut som jag är nöjd med. Ibland behöver vi strunta i riktlinjer och se till behovet, säger Jonas Feldthusen.

Ständigt arbete för att minska tid till behandling

Att trombolysen blev en ”gamechanger”, det är Annika, Ann-Loise, Jonas och Arne överens om. Under åren har inblandade verksamheter – ambulans, akutmottagning, röntgen och neurologin – ständigt förfinat sina rutiner i syfte att minska tiden från första symtom till medicinsk behandling, ”door to needle”.

– Varje minut dör 1,9 miljoner hjärnceller, så allmänhetens kunskap om tecken på stroke och sjukvårdens snabbhet spelar stor roll, säger Ann-Loise Lindström.

– För mig som neurolog och strokeläkare är trombolys fortsatt en av de mest fascinerande upplevelserna – att en patient ena dagen kommer till sjukhus halvsidigt förlamad för att dagen därpå vara uppe och stå, gå, prata eller se igen, säger Arne Allardt.

Annika Jägevall instämmer. Snart ska hon gå i pension och är det något hon kommer att sakna så är det att se patienternas utveckling.

– Det är en otrolig kick. ”Jag gjorde dig frisk!”, tänker jag. Wow.

Jonas%20Feldthusen%20i%20akutrum
Jonas Feldthusen är numera överläkare på akutmottagningen men vid tidpunkten för den första trombolysen relativt nybliven specialistläkare som då tjänstgjorde inom neurologin.

Stroke

Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta neurologiska symptom på grund av vävnadssönderfall.

De vanligaste symptomen vid stroke är plötsligt insjuknande med ensidig förlamning och/eller domning i ansikte, arm eller ben, halvsidig synstörning och/eller svårigheter att tala eller förstå. För att definieras som stroke ska symtomen antingen leda till död eller pågå under minst 24 timmar och inte ha någon annan uppenbar orsak än kärlsjukdom.

Det finns två typer av stroke:

  • Ischemisk stroke (cerebral infarkt) drabbar 85 procent av strokepatienterna och är en stroke som orsakas av en blodpropp.
  • Hemorragisk stroke (intracerebral blödning) är mindre vanlig och beror på en blödning i hjärnan.

I VGR sjukhusvårdas årligen cirka 3 500 personer för akut stroke varav 3 000 med ischemisk stroke, enligt kvalitetsregistret Riksstroke.

Medicinsk behandling vid stroke

– Strokevården har haft tre stora utvecklingssteg under senaste decennierna: strokeenhetsvård, intravenös trombolys och trombektomi av tromber i hjärnans pulsådrar, vid stroke på grund av en blodpropp, säger Arne Allardt.

Strokeenhetsvården etablerades i början på 1990-talet och fanns på NÄL och Uddevalla sjukhus flera år innan trombolys infördes som behandlingsmetod.

Idag erbjuder vården två olika medicinska behandlingar till patienter med stroke:

  • Trombolys: Akut propplösande medicin som ges via dropp. Behandlingen måste oftast startas inom 4,5 timmar från att symptomen började. Ges på alla akutsjukhus i Västra Götaland.
  • Trombektomi: En operation där läkaren för upp en kateter via ett blodkärl i ljumsken och mekaniskt plockar bort blodproppen från ett större kärl i hjärnan. Trombektomi kan göras upp till 24 timmar efter första symptom men utförs bara på Sahlgrenska Universitetssjukhuset av sjukhusen i Västra Götaland.

Rehabilitering

Fysisk aktivitet är avgörande för en strokedrabbad persons möjlighet till återhämtning.

– Det är fantastiskt att se hur långt patienter med omfattande handikapp kan komma med rehabilitering tack vare vilja, riktad träning och stöd från familjer och vänner, säger Arne Allardt.

– Omvänt tycker jag fortsatt att det är beklämmande hur patients och anhörigas hela liv kan ändras efter en stroke. Om viljan eller möjlighet för träning efter en stroke inte finns – ibland på grund av just hjärnskadan som stroken har orsakat - är chansen för en bra förbättring blir mycket, mycket sämre.

Kontakter

NU-sjukvårdens presstjänstHelgfria vardagar kl. 8.30-16.30. Stängt för lunch kl. 12.00-12.45. Kvällar och helger kan NU-sjukvårdens TiB, Tjänsteman i beredskap, sökas via växeln för olycksfallsinformation.

Tel:010-435 65 01nu.presstjanst@vgregion.se

Om NU-sjukvården

NU-sjukvården är ett Sveriges största länssjukhus. Sjukhuset ingår i Västra Götalandsregionen, och består av NÄL, Norra Älvsborgs Länssjukhus, i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. NU-sjukvården erbjuder också vård på Brinkåsens vuxenpsykiatriska anläggning i Vänersborg och ett stort antal specialistmottagningar i närområdet.

Följ NU-sjukvården

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från NU-sjukvården

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye