Nytt sätt att öka produktion av proteiner för läkemedelsutveckling
18.11.2026 12:15:28 CET | KTH | Pressmeddelande
Genom en ovanlig genetisk modifiering som inaktiverar cellers återvinningssystem, har forskare vid KTH och AstraZeneca hittat ett sätt att få celler att producera betydligt större mängder av de proteiner som används för att upptäcka och utveckla nya läkemedel. Resultaten kan bidra till en snabbare läkemedelsutveckling och sänka kostnaderna för forskning och utveckling.

Studien, som publicerats i tidskriften Cell Systems, tar upp en flaskhals inom läkemedelsutveckling: att producera tillräckligt med membranproteiner för forskning och utveckling. Även om membranproteiner är målmolekyler för cirka 60 procent av de godkända läkemedlen är de svåra att tillverka i tillräckligt stora mängder.
Forskare vid KTH, i samarbete med AstraZeneca, rapporterade en betydligt högre produktion av membranproteiner i en mänsklig cellinje som ofta används inom läkemedelsforskningen. Detta uppnåddes genom att inaktivera den process som cellerna normalt använder för att återvinna sina egna proteiner. Resultatet blev en ökad produktion av tre svårtillverkade målproteiner – GIPR, GPR75 och P2X3 – med 30, 80 respektive 100 procent.
Forskargruppen genomförde genmodifieringen utifrån en okonventionell hypotes, säger Johan Rockberg, professor i riktad evolution vid KTH. Istället för att på sedvanligt sätt försöka öka produktionsmaskineriet i cellerna, inaktiverade forskarna det som Johan Rockberg kallar cellens ”städpatrull” – eller mer specifikt, genen ULK1.
ULK1 sätter igång autofagi, den process där celler bryter ned och återvinner proteiner och organeller. Detta har generellt ansetts vara nödvändigt för cellernas hälsa, men studien visar att det inte skadade cellerna att ta bort genen.
– Den modifierade cellinjen producerade betydligt mer användbart protein, däribland flera membranproteiner, säger Johan Rockberg.
– Vi trodde att celler utan fungerande autofagi skulle ha svårt att klara sig, säger han. Istället producerade de mer, och de presterade bäst med just de proteiner som vanligtvis är svårast att producera.
För att förstå hur cellerna klarade sig när en så central del av deras maskineri togs bort, gjorde Alice Karlsson, doktorand i bioteknik vid KTH, en djupdykning i aktiviteten inuti cellerna.
— Det mest givande var att se effekten av att slå ut ULK1 och att det ledde till tydliga tecken i transkriptomet med nedreglering av autofagi och efterföljande processer. Den största överraskningen var att det också resulterade i högre utbyten av våra modellproteiner, säger Alice Karlsson.
De observerade effekterna på cellmetabolismen och proteinomsättningen kan även vara av intresse för områden där dessa processer spelar en central roll, till exempel vid neurodegenerativa tillstånd som kännetecknas av proteinaggregering och nedsatt nedbrytning.
Studien är ett samarbete mellan KTH och AstraZeneca, med doktoranden Alice Karlsson (KTH) som försteförfattare och Melanie Dannemeyer (AZ), Robert G. Roth (AZ) samt Johan Rockberg (KTH) som korresponderande författare. Arbetet finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, AstraZeneca och den svenska innovationsmyndigheten Vinnova genom GeneNova, AAVNova, CellNova och AdBIOPRO.
Vetenskaplig publicering:
ULK1 knockout increases recombinant transcript abundance and improves recombinant membrane protein expression
November 13, 2026, Cell Systems
https://doi.org/10.1016/j.cels.2026.101779
För ytterligare information kontakta:
Johan Rockberg, professor i riktad evolution vid KTH, tel. 08-790 99 88, johan.rockberg@biotech.kth.se
Kontakter
Therese Elmgren
Tel:08-790 64 00press@kth.seBilder

KTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.
KTH:s tre campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1500 doktorander och 4000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta
Följ KTH
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från KTH
Fem ledande nordiska universitet går samman för att stärka deeptech-startups18.11.2026 15:08:42 CET | Pressmeddelande
I dag lanserar fem ledande tekniska universitet ett nytt samarbete under tech-konferensen Slush i Helsingfors. Genom satsningen ska forskningsbaserade deeptechbolag få tillgång till möjligheter i hela Norden, för att kunna växa snabbare och konkurrera globalt.
Kli-baserad gel visar potential för läkemedelstillförsel11.11.2026 10:12:59 CET | Pressmeddelande
När det gäller tjocktarmens hälsa är fördelarna med vete- och rågkli i fullkornsprodukter välkända. En ny studie visar på möjligheten att även använda kli-fibrer för direkt tillförsel av läkemedel som behandlar tjocktarmsjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller kolorektal cancer.
Kocken Jessie Sommarström får KTH:s stora pris 202626.10.2026 14:21:19 CET | Pressmeddelande
Hon har serverat gröt på Nobelbanketten, lagat barnmat av krokiga grönsaker och vunnit Årets kock. Nu utvecklar Jessie Sommarström maten som serveras i skolor, på sjukhus och inom äldrevård. För sitt arbete med att förena smak och njutning med hälsa och hållbarhet tilldelas hon KTH:s stora pris.
Med framtida grödor i åtanke arbetar forskare med att åtgärda en brist i fotosyntesen22.10.2026 14:37:39 CEST | Pressmeddelande
Stigande temperaturer och kraftigare torka förkortar odlingssäsongerna i många delar av världen. Nu har svenska forskare kommit ett steg närmare att utveckla effektivare fotosyntes, ett arbete som på sikt kan anpassa grödor till ett förändrat klimat.
Sverige stärker sin position inom AI-forskning - blir del av europeiskt nätverk15.10.2026 14:23:17 CEST | Pressmeddelande
Nu lanseras en svensk enhet inom nätverket European Laboratory for Learning and Intelligent Systems (ELLIS). Den nya enheten ansluter sig till framstående AI-forsknings-miljöer vid bland annat Cambridge, Oxford och ETH Zürich. Genom etableringen får forskarna i Sverige tillgång till avancerad beräkningskapacitet, kompetensutveckling, nya samarbetsmöjligheter med näringslivet samt ett brett internationellt forskarnätverk.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum