WaterAid Sverige

Livsviktigt höja bistånd i övergångsbudgeten

18.11.2026 11:08:07 CET | WaterAid Sverige | Debatt

Dela

DEBATT. Sex av åtta riksdagspartier är positiva till att Sverige ska ge mer stöd än i dag till låg-och medelinkomstländer. Därför är det ett gyllene läge att höja biståndet i övergångsbudgeten och lägga grunden för en långsiktig, blocköverskridande överenskommelse.

Anna Nilsdotter Foto: OLA HEDIN
Anna Nilsdotter Foto: OLA HEDIN

Det låsta läget i regeringsförhandlingarna gör att det lär dröja innan en ny inriktning i svensk politik speglas i den statliga budgeten. Istället går vi mot en så kallad övergångsbudget som är tänkt att förlänga tidigare satsningar från Tidöpartierna med så få ändringar som möjligt.

Men det finns möjlighet att genomföra vissa förändringar i svensk politik redan nu, innan en ny regering finns på plats. Efter att övergångsbudgeten formellt presenterades den 12 november har nu samtliga riksdagspartier två veckor på sig att inkomma med ändringsförslag. Om en majoritet röstar för ändringsförslagen kommer de att genomföras.

Den kanske allra mest uppenbara frågan att ta tag i handlar om Sveriges internationella bistånd, eftersom det är en av få frågor som de rödgröna partierna hade samsyn kring under valrörelsen. De rödgröna anser att Sverige ska ge mer till låg- och medelinkomstländer än vad som görs i dag, även om det enbart är MP och C som tidigare budgeterat för att Sverige ska nå målet om att ge en procent av BNI till bistånd.

Eftersom de rödgröna har en majoritet i riksdagen bör de kunna enas om att inkomma med ett sådant tillägg till övergångsbudgeten och höja biståndet efter de kraftiga minskningar som skedde under förra mandatperioden. Men ambitionen bör vara större än att samla en majoritet till övergångsbudgeten. De rödgröna bör också söka stöd hos L och KD för att förankra biståndet över blockgränsen. En gemensam höjning av biståndet kan bli startpunkten för en blocköverskridande överenskommelse som sträcker sig längre än nästa års budget.

Under Tidöpartiernas tid vid makten tvingades L och KD gå med på nedskärningar i biståndet, men i ett sådant här läge när det saknas en regering har samtliga partier större möjlighet att rösta enligt sin egen partilinje. Eftersom det endast är SD och M som aktivt vill se en nedskärning och reformering av biståndet är det inte otänkbart att sex av åtta riksdagspartier skulle stödja ett förslag om ett utökat bistånd.

Ett sådant utfall skulle ge större stabilitet och förutsägbarhet för de insatser som Sverige stödjer i låg- och medelinkomstländer, även vid regeringsskiften. Sveriges stöd kan då bli ett stöd att lita på i tider när det verkligen behövs. Exempelvis riskerar barnadödligheten att öka för första gången under det här decenniet, mycket på grund av de nedskärningar i biståndet som många länder – inklusive Sverige – har genomfört.

Eftersom de rödgröna har en majoritet i riksdagen bör de kunna enas om att inkomma med ett sådant tillägg till övergångsbudgeten och höja biståndet efter de kraftiga minskningar som skedde under förra mandatperioden. Men ambitionen bör vara större än att samla en majoritet till övergångsbudgeten. De rödgröna bör också söka stöd hos L och KD för att förankra biståndet över blockgränsen. En gemensam höjning av biståndet kan bli startpunkten för en blocköverskridande överenskommelse som sträcker sig längre än nästa års budget.

Under Tidöpartiernas tid vid makten tvingades L och KD gå med på nedskärningar i biståndet, men i ett sådant här läge när det saknas en regering har samtliga partier större möjlighet att rösta enligt sin egen partilinje. Eftersom det endast är SD och M som aktivt vill se en nedskärning och reformering av biståndet är det inte otänkbart att sex av åtta riksdagspartier skulle stödja ett förslag om ett utökat bistånd.

Ett sådant utfall skulle ge större stabilitet och förutsägbarhet för de insatser som Sverige stödjer i låg- och medelinkomstländer, även vid regeringsskiften. Sveriges stöd kan då bli ett stöd att lita på i tider när det verkligen behövs. Exempelvis riskerar barnadödligheten att öka för första gången under det här decenniet, mycket på grund av de nedskärningar i biståndet som många länder – inklusive Sverige – har genomfört.

Anna Nilsdotter, generalsekreterare, WaterAid

---

Artikeln publicerades först i Aftonbladet den 17 november 2026:

Kontakter

WaterAid

WaterAid är en internationell organisation som arbetar för att alla människor överallt ska ha tillgång till rent vatten, toaletter och hygienmöjligheter. Vi har verksamhet i 30 länder och arbetar i några av världens fattigaste samhällen. WaterAid finns på plats med egen personal och samarbetar med lokala partners för hållbara och långsiktiga lösningar som leder till att fler får tillgång till rent vatten och toaletter. Vi sätter frågan på agendan och påverkar beslutsfattare globalt och nationellt att satsa mer på dessa grundläggande rättigheter. Sedan WaterAid grundades 1981 har vi nått 28,5 miljoner människor med tillgång till rent vatten, 29 miljoner med tillgång till toaletter och 27,8 miljoner med möjlighet till bättre hygien. Sedan 2009 finns WaterAid i Sverige, och här arbetar vi framför allt med insamling, påverkansarbete och opinionsbildning.

Följ WaterAid Sverige

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från WaterAid Sverige

COP31: Vatten prioriteras i nästan alla länders klimatplaner – men vägen till genomförande är lång13.11.2026 05:25:00 CET | Pressmeddelande

Vatten, sanitet och hygien har fått ett historiskt genomslag i länders klimatplaner. Men för att planerna ska bli verklighet krävs genomförbara planer och mer finansiering. Inför klimatmötet COP31 i Antalya kräver WaterAid att världens ledare går från planer till handling för att säkra människors tillgång till rent vatten i ett förändrat klimat.

Därför behöver du utse en vattenminister, Magdalena Andersson28.9.2026 09:19:18 CEST | Debatt

Om Magdalena Andersson (S) lyckas med regeringsförhandlingarna och blir statsminister behöver hon utse en vattenminister för att vattenkrisen ska få den tyngd som frågan kräver. I Sverige finns det ingen som har ansvar för hur landets vattenresurser ska hanteras, och ingen som driver och samordnar det arbete som behövs också internationellt. För att råda bot på det krävs en särskild vattenminister vars främsta uppgift är att lyfta fram frågan i såväl inrikes- och utrikespolitiken.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye