Potatis gynnas när två nyttiga bakterier samarbetar
16.6.2026 09:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har visat att två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling. Bakteriernas samspel gav upphov till särskilda effekter i potatisplantorna och var kopplat till tidigare knölbildning och ökad avkastning under växthusförhållanden. Resultaten tyder på att kombinationer av nyttiga jordbakterier i framtiden kan bli ett värdefullt verktyg för potatisodlare.

Potatis är en av världens viktigaste livsmedelsgrödor och en viktig del av kosten för miljontals människor. Samtidigt kräver höga skördar ofta betydande insatser av exempelvis gödselmedel. Benedicte Albrectsen och hennes forskargrupp vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre undersökte därför om naturligt förekommande mikroorganismer i marken skulle kunna bidra till en mer hållbar potatisproduktion.
– Vi ville ta reda på om två typer av nyttiga bakterier fungerar bättre tillsammans än var för sig, säger Benedicte Albrectsen.
Forskarna fokuserade på Pseudomonas protegens och Pseudomonas simiae, två välstuderade, naturligt förekommande jordbakterier som är kända för att främja växters tillväxt och hälsa. I experimenten jämfördes effekterna av bakterierna var för sig och i kombination på potatisplantor. I studien ingick också olika potatissorter.
Bakterierna påverkar varandra
När bakterierna tillfördes potatisplantorna etablerade de sig snabbt i rötterna och påverkade signaler som är viktiga för knölbildningen. De behandlade plantorna visade tidigare tecken på knölbildning än obehandlade plantor, och analyser av genuttryck visade ökad aktivitet hos gener som är kopplade till denna process. I flera fall gav kombinationsbehandlingen effekter som inte sågs när bakterierna användes var för sig.
– Vi blev positivt överraskade. Även om vi förväntade oss positiva effekter var samspelet mellan de två bakteriestammarna tydligare än väntat, säger Benedicte Albrectsen.
För att bättre förstå hur de två bakteriestammarna samverkade analyserade forskarna både de ämnen som bakterierna producerade och de reaktioner som utlöstes i potatisplantorna. Med hjälp av Swedish Metabolomics Centre fann de att bakterierna bildade en unik blandning av ämnen när de odlades tillsammans, vilket tyder på att bakterierna påverkar varandras aktivitet.
Inverkar på växternas försvar
Bakteriebehandlingarna påverkade inte bara växternas tillväxt utan även gener som är viktiga för knölbildning och växternas försvar mot stress och sjukdomar. Forskarna såg också förändringar i knölarnas kvalitet, bland annat i stärkelse- och C-vitaminhalt. Effekterna varierade dock mellan potatissorterna ’Mandel’ och ’Désirée’, som båda odlas i Sverige.
Nu vill forskarna ta nästa steg och se hur naturliga kombinationer av nyttiga jordbakterier fungerar under verkliga odlingsförhållanden.
- Det som fascinerar mig mest är hur jordens biologiska mångfald kan bidra till att potatisen växer och utvecklas bättre. Genom att förstå hur jordbakterier samspelar kan vi få kunskap som även är relevant för andra grödor, säger Benedicte Albrectsen.
Om studien
Arti Mishra, Lovely Mahawar, Angeliki Tsitouri, Jasim Basheer, Benedicte Riber Albrectsen, Plant growth-promoting Pseudomonas strains modulate potato tuberisation signalling and development, Journal of Experimental Botany, 2026.
DOI: https://doi.org/10.1093/jxb/erag237
Kontakter
Benedicte AlbrectsenuniversitetslektorInstitutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
Tel:090-786 70 11benedicte.albrectsen@umu.seAnna-Lena LindskogKommunikatör och presskontakt Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 58 78anna-lena.lindskog@umu.seBilder



Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Säkrad finansiering för externt förlagd utbildning inom tandvård22.6.2026 12:23:55 CEST | Pressmeddelande
Tandvårdsutbildningarna vid Umeå universitet får bättre förutsättningar att fortsätta med utbildning som är förlagd till tandvårdskliniker och tandtekniska laboratorier. Det står klart efter att regeringen gett klartecken till ett extra anslag till verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Förhoppningen är att satsningen ska bli en permanent nivåhöjning.
Erik Elmroth får Nordeas innovationspris 202618.6.2026 09:01:35 CEST | Pressmeddelande
Professor Erik Elmroth har utsetts till mottagare av Nordeas och Umeå universitets innovationspris för nyttiggörande. Han får priset för sin förmåga att omsätta världsledande forskning inom molnteknik till lösningar som kommer till konkret användning i samhället.
Alexandre Bartel får Nordeas vetenskapliga pris för forskning om cybersäkerhet18.6.2026 08:50:00 CEST | Pressmeddelande
Professor Alexandre Bartel vid Umeå universitet tilldelas Nordeas vetenskapliga pris 2026 för sin forskning och undervisning inom cybersäkerhet. Hans arbete avslöjar sårbarheter i programvaror och är särskilt relevant i en tid då AI-genererad kod och cyberattacker blir allt vanligare.
Tinande permafrost kan utlösa förbisedd kolsänka i floder17.6.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie publicerad i tidskriften Nature visar att vittring av berg i allt högre grad motverkar floders koldioxidutsläpp när permafrosten bryts ned. Studien har genomförts av ett forskarsamarbete mellan Umeå universitet och East China Normal University.
Asta Mitkijá Balto får Várdduos vetenskapliga pris17.6.2026 11:27:40 CEST | Pressmeddelande
Asta Mitkijá Balto, professor emerita, får priset för sitt långvariga arbete inom samisk och urfolksrelaterad forskning och utbildning, både i Sápmi och internationellt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum