Mer partnervåld i socioekonomiskt utsatta kommuner

Sedan 2023 har kommunerna ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Forskarna Therése Stråle och Evelina Davidsson har undersökt om skillnader i socioekonomiska förutsättningar kan kopplas till hur många fall av våld i nära relationer som polisanmäls i Sveriges kommuner.

– Det finns ett tydligt behov av kunskap på kommunnivå. När vi presenterade resultaten på Stockholm Criminology Symposium var det många kommuner som kontaktade oss och ville veta mer, säger Therése Stråle, adjunkt i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Forskarna skapade ett mått på socioekonomisk utsatthet utifrån bland annat låg ekonomisk standard, arbetslöshet, försörjningsstöd och låg utbildningsnivå. Ju större den samlade socioekonomiska utsattheten var i en kommun, desto fler polisanmälda fall av våld mot kvinnor i nära relationer hade kommunen.

Sambandet kvarstod även när forskarna tog hänsyn till flera andra skillnader mellan kommunerna.

Resultaten kan ge kommunerna ytterligare kunskap när de kartlägger vilka förebyggande insatser som behövs. Det är särskilt relevant sedan kommunerna fått ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet.

– Våld i nära relationer beskrivs ofta som något som uppstår mellan individer, men våra resultat visar att det också finns ett tydligt samband med de samhälleliga förutsättningarna runt omkring dem. Det betyder inte att socioekonomisk utsatthet orsakar våldet, men det visar att den lokala samhällskontexten är viktig att ta på allvar, säger Evelina Davidsson.

Behöver översättas lokalt

Studien visar däremot inte att socioekonomisk utsatthet orsakar våld i nära relationer. Resultaten gäller kommuner och kan inte användas för att dra slutsatser om enskilda personer.

Therése Stråle betonar också att kommunerna ser mycket olika ut. Befolkningstäthet, avstånd till polis, lokalt polisarbete och möjligheten för grannar att upptäcka våld kan exempelvis påverka hur många brott som anmäls.

– Det här är ett brott som ofta sker bakom stängda dörrar. Där människor bor tätt kan grannar ha större möjlighet att höra och reagera, medan avstånden kan vara stora på landsbygden. Resultaten behöver därför ställas mot de lokala förutsättningarna. Vad ser vi i vår kommun och vad kan vi göra för att vända en negativ utveckling?

Stort mörkertal

Studien bygger på polisanmälda brott, vilket innebär en betydande osäkerhet. En stor del av våldet i nära relationer kommer aldrig till polisens kännedom. En anmälan innebär inte heller i sig att det har fastställts att ett brott har begåtts.

– Polisanmälningar är inte ett optimalt mått, men det är den data vi har kunnat använda på kommunnivå. Vi skulle vilja komplettera med självrapporterad utsatthet och trygghetsundersökningar för att få en mer nyanserad bild. Det hoppas vi kunna göra i en uppföljning, säger Therése Stråle.