SBAB Bank

Två av tre husägare känner inte till sitt försäkringsskydd mot klimatskador

1.10.2026 07:00:00 CEST | SBAB Bank | Pressmeddelande

Dela

Extremväder orsakat av klimatförändringar blir allt vanligare. Det ställer högre krav på husägare att förebygga och, i värsta fall, åtgärda skador på sin fastighet. Samtidigt känner bara var tredje husägare till villkoren i sin villaförsäkring när det gäller klimatrelaterade skador och färre än hälften uppger att de har en ekonomisk buffert som skulle täcka större oförutsedda kostnader. Det visar en ny undersökning från SBAB.

Allt fler bostadsköpare väger in klimatrisker i sina beslut. Sex av tio uppger att de kommer att ta hänsyn till sådana risker vid framtida bostadsköp, jämfört med endast 8 procent när de köpte sin nuvarande bostad.
Allt fler bostadsköpare väger in klimatrisker i sina beslut. Sex av tio uppger att de kommer att ta hänsyn till sådana risker vid framtida bostadsköp, jämfört med endast 8 procent när de köpte sin nuvarande bostad.

Klimatrelaterade risker som skyfall, översvämningar, erosion och torka väntas få allt större betydelse för svenska hushåll. Trots det svarar bara 33 procent av husägarna att de känner till villkoren i sin hem- eller villaförsäkring när det gäller skador till följd av sådana händelser. Två av tre, 67 procent, uppger att de inte känner till villkoren eller inte vet. 

– I Sverige täcks i regel skador på villor och fritidshus men omfattningen varierar mellan försäkringsbolag och försäkringsnivåer. Det finns också undantag. Ett vanligt exempel är när vatten tränger in genom tak, fasader eller marken till följd av bristande underhåll, säger Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB.

Husägarna anser att ansvaret ligger hos dem själva

När husägarna får frågan vem som bär ansvaret för att minska risken att den egna fastigheten skadas av klimatrelaterade händelser är svaret samtidigt tydligt. Nästan två tredjedelar, 64 procent, anser att ansvaret i första hand ligger hos dem själva som fastighetsägare. Var femte pekar ut kommunen, medan endast ett fåtal anser att ansvaret ligger hos försäkringsbolagen eller statliga myndigheter.

– Många verkar sakna kunskap om vilket skydd de faktiskt har om fastigheten drabbas av en klimatrelaterad skada. Genom att ta reda på villkoren i försäkringen blir det lättare att bedöma den egna risken och vilka åtgärder som kan behöva vidtas, säger Karin Stenmar.

Begränsad ekonomisk beredskap

Undersökningen visar också att den ekonomiska beredskapen är begränsad. Knappt hälften, 44 procent, uppger att de har en buffert som skulle täcka större oförutsedda kostnader om fastigheten drabbas av en klimatrelaterad skada. Ytterligare 39 procent har en viss buffert men bedömer att den inte skulle räcka för större åtgärder. 

– Klimatanpassning handlar om god samhällsplanering och offentliga investeringar i till exempel kommunens dagvattensystem. Samtidigt behöver husägare kunna förebygga och hantera skador på den egna fastigheten. Många verkar också uppleva att hushållens ekonomiska beredskap för klimatanpassningar är begränsad. Det understryker vikten av långsiktigt sparande och god framförhållning, särskilt i områden där riskerna bedöms vara större, säger Karin Stenmar.

Klimatrisker påverkar bostadsvalet

Undersökningen visar att 59 procent kommer att ta hänsyn till klimatrisker vid framtida bostadsköp. Det kan jämföras med att endast 8 procent tog hänsyn till sådana risker när de köpte sin nuvarande bostad.

– Det är ett tydligt tecken på att klimatrisker håller på att bli en viktigare faktor på bostadsmarknaden. Många inser att frågor som översvämningar, vattenbrist och extrema väderhändelser kan påverka både boendet och bostadens långsiktiga värde, säger Karin Stenmar.

Tips till husägare

1.    Se till att teckna en bra försäkring, läs igenom villkoren.
2.    Var medveten om att det finns skador som inte ersätts. Det kan vara vatten som tränger in genom tak, fasader eller marken på grund av bristfälligt underhåll.
3.    Räkna med att självrisken kan vara högre vid vissa väderrelaterade skador.
4.    Underhåll tak, fasad och dränering regelbundet för att minska risken för skador.

Fakta om undersökningen

Klimatriskundersökningen genomfördes av Syno International på uppdrag av SBAB mellan den 21–25 augusti 2026. Cirka 1 000 villa- och radhusägare i åldern 18–80 år deltog i undersökningen.

Se bilaga med tabeller från undersökningen i bifogat pressmeddelande (pdf). 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Karin Stenmar, hållbarhetschef SBAB
Karin Stenmar, hållbarhetschef SBAB
Ladda ned bild

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på sbab.se.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Tungt prisfall på hus i oktober – lägenheter fortsatt upp2.11.2026 20:00:00 CET | Pressmeddelande

Bostadspriserna sjönk sammantaget med 1,5 procent i oktober för Sverige som helhet. Det var dock en rejält blandad bild. Medan huspriserna föll med 2,4 procent steg lägenhetspriserna i stället med 0,3 procent. Huspriserna föll i samtliga sex regioner medan lägenhetspriserna steg i fyra regioner och föll i två. Prisfallet på hus var tydligt större än vad som är normalt för en oktobermånad samtidigt som prisuppgången på lägenheter var ovanligt stor. I Storstockholm ligger nu priserna på lägenheter mycket nära toppnoteringarna från våren 2022. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Riksbanken höjer styrräntan tre gånger i rad21.10.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Många faktorer pekar mot ett ökat inflationstryck kommande månader. Riksbanken bör därför höja styrräntan både i november, december och februari. Blir det så kommer den rörliga bolåneräntan att öka med 0,75 procentenheter fram till början av nästa år. För den som funderar på räntebindningstid är valet inte givet sett till den betydande osäkerhet som omgärdar prognosen. Detta är de huvudsakliga slutsatserna i Boräntenytt nr 5, 2026.

Så mycket kostar det att äga en fjällstuga20.10.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SBAB:s beräkningar visar att det kostar mellan 132 000 och 148 000 kronor om året att äga ett genomsnittligt fritidshus som köptes under 2025, i någon av landets tre mest populära fjällkommuner. Om stugan används fyra veckor om året motsvarar det en kostnad på 33 000–37 000 kronor i veckan. Att hyra ut huset kan generera en viss inkomst och en positiv värdeutveckling kan göra investeringen mer lönsam men det är långt från självklart. Mellan 2024 och 2025 sjönk till exempel priserna på fritidshus i Åre med 8 procent.

Temperaturen på lägenhetsmarknaden tog ett glädjeskutt i september12.10.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen, som mäter hur lätt det är att sälja en bostad, visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden steg för både hus och lägenheter i september. Till skillnad från föregående månad tog temperaturen för lägenheter lite av ett glädjeskutt. Temperaturen på den svenska husmarknaden är nästan normal, medan den för lägenheter fortfarande ligger på efterkälken – med undantag för storstädernas centrala områden. Fyror och femmor är hetast samtidigt som den värsta kräftgången för ettor ser ut att vara över.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye