Styrelseproblem i bostadsrättsföreningar handlar om mer än pengar

I SBAB:s senaste undersökning uppger 30 procent av de som äger en bostadsrätt att deras förening har svårt att rekrytera styrelsemedlemmar. Ytterligare 33 procent är osäkra. Undersökningen visar också att en tredjedel av dem som äger en bostadsrätt inte kan tänka sig att sitta i sin förenings styrelse.

– En betydande andel av Sveriges bostadsrättsföreningar har svårt att rekrytera medlemmar till sin styrelse. Samtidigt förutsätter boendeformen att medlemmarna engagerar sig tar ett gemensamt ansvar för föreningen. När man köper en bostadsrätt blir man delägare i en förening och ansvarar tillsammans med sina grannar för husets underhåll och föreningens ekonomi, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

Brist på tid och kunskap avskräcker  

Det främsta skälet till att man inte vill sitta i bostadsrättsföreningens styrelse är att man inte har tid, vilket 36 procent svarar. 22 procent uppger att de saknar den kunskap som krävs och 14 procent att det är ett för stort ansvar. I undersökningen frågas också vad som skulle göra de som idag inte vill sitta i styrelsen mer benägna att göra det (se diagram 1). Mer än en tredjedel uppger att inget skulle kunna få dem att ändra sig. Bland de som är mer öppna för möjligheten nämns framför allt tre saker. Utbildning inom ekonomi och styrelsearbete (16 procent), tydligare information om uppdraget (15 procent) samt högre arvode (15 procent).  

– Vår undersökning visar att utbildning inom ekonomi och styrelsearbete kan vara minst lika viktigt som högre arvoden för att få fler att vilja engagera sig i styrelsen. Många tycks uppfatta styrelseuppdraget som ganska komplext och förknippat med ett stort ansvar. Om fler får en tydligare bild av vad uppdraget faktiskt innebär kan det sannolikt sänka tröskeln för engagemang, säger Linda Hasselvik.

Högre arvoden är ingen universallösning

Den ekonomiska ersättningen tycks generellt inte vara avgörande för viljan att ta ett styrelseuppdrag. 21 procent av alla som bor i bostadsrätt uppger att de inte skulle vilja sitta i styrelsen oavsett hur stor ersättningen skulle vara (se diagram 2). Samtidigt säger 16 procent att de kan tänka sig att sitta i styrelsen utan ekonomisk ersättning. Den genomsnittliga bostadsrättsägaren kräver, omräknat till medelvärde, en ersättning på knappt 13 000 kronor om året för att ta ett styrelseuppdrag.

– Att så pass många kan tänka sig att sitta i styrelsen utan ersättning samtidigt som många avstår oavsett arvodets storlek tyder på att drivkrafterna bakom styrelseengagemanget är större än den ekonomiska ersättningen, säger Linda Hasselvik.

Om undersökningen

Enkätundersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av SBAB den 8–17 september. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år som äger en bostadsrätt svarade.

Samtliga diagram finns i bifogat pressmeddelande (pdf).