Läkemedelsverket

Att huggormarna nu vaknat av värmen är tydligt. Nu ökar samtalen om huggormsbett till Giftinformationscentralen. Uppemot 400 personer vårdas varje år på sjukhus till följd av huggormsbett. Många behöver motgift.

Regeringen ger Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i uppdrag att utreda om, och i så fall hur, barnmorskor ska få förskriva läkemedel som används vid abort.

En undersökning från Novus, genomförd på uppdrag av Läkemedelsverket, visar att sex procent av svenskarna har ändrat sin läkemedelsanvändning baserat på information från sociala medier under det senaste året. Bland män i åldern 65–84 år är siffran ännu högre. Nu betonar Läkemedelsverket vikten av att inte ändra sin läkemedelsbehandling utan att rådgöra med apoteks- eller vårdpersonal vid frågor och att läsa läkemedlets bipacksedel.

När en ny värmebölja rullar in över landet påminner Läkemedelsverket om vikten av rätt solskydd. En undersökning från Novus visar att endast var tredje svensk i första hand använder skugga och kläder som skydd – trots att det är de mest effektiva metoderna för att undvika hudskador.

Läkemedelsverket ställer sig positivt till EU-kommissionens ambition att stärka bioteknik och klinisk forskning, men varnar samtidigt för att delar av förslaget riskerar att försämra kvaliteten i prövningar och i förlängningen påverka patientsäkerheten.

Läkemedelsverket medverkar på Vitalis 2026 med flera seminarier om läkemedel, medicinteknik, AI, kliniska prövningar och EHDS.

2025 års statistik visar en tydlig trend: rapporteringen kring substanserna semaglutid och tirzepatid ökar, medan den totala mängden rapporter ligger kvar på stabila nivåer.

Nu presenteras ett uppdaterat kunskapsunderlag kring decentraliserade processer i kliniska prövningar (DCT), som ytterligare stärker bilden av Sverige som en attraktiv miljö för framtidens prövningar. Bakom underlaget står en arbetsgrupp med representanter från akademi, hälso- och sjukvård och läkemedelsindustri, med stöd av Swetrial.

Läkemedelsverket ser i dagsläget inga störningar i tillgången till läkemedel i Sverige kopplade till kriget i Mellanöstern. Myndigheten stärker sin beredskap och samverkan med näringsliv och myndigheter genom Aktörsgemensamt dialogmöte för läkemedelstillgänglighet (ADL).

Läkemedelsverket har vidareutvecklat och uppdaterat det nationella kunskapsstödet för läkemedelshantering till barn och ungdomar. Syftet är att ge hälso- och sjukvården förnyad vägledning genom hela läkemedelsprocessen – från ordination och iordningställande till administrering, uppföljning och patientsäkerhet.

Sveriges nya handlingsplan för bättre läkemedelsanvändning 2026 är nu klar. Årets plan innehåller fyra nya aktiviteter – bland annat ett nationellt arbete för att minska kassationen av läkemedel – och har tagits fram av Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL) tillsammans med 20 myndigheter och organisationer.

Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna har nu slutredovisat regeringsuppdraget att sprida information om riskerna med att ta lustgas i berusningssyfte. Efter flera kunskapshöjande kampanjer och en ny lagstiftning ser Giftinformationscentralen nu en tydlig minskning i antalet samtal om lustgasförgiftningar.

Läkemedelsverket inleder nu en riktad tillsyn av aktörer som importerar medicintekniska produkter från länder utanför EU. Syftet är att stärka säkerheten i den snabbt växande e-handeln och säkerställa att produkter som når svenska konsumenter uppfyller kraven i EU:s regelverk för medicinteknik (MDR/IVDR).

Läkemedelsverket publicerar en ny uppdaterad version av sin AI-vägledning till svensk sjukvård. De största nyheterna rör överväganden och risker gällande generativ AI-teknik samt hur AI-förordningen samspelar med gällande medicinteknisk lagstiftning.

Läkemedelsverket publicerar nu även information om planerade försäljningsuppehåll för läkemedel, både tillfälliga och permanenta. Samtidigt byter tjänsten namn från Sök restanmälda läkemedel till Sök anmälda försäljningsuppehåll och webbinformationen om läkemedelstillgänglighet har uppdaterats. Förändringarna ger vård, apotek och företag en mer samlad och aktuell bild av tillgänglighet för läkemedel.

Alla som hanterar medicintekniska produkter i vården behöver bidra till att det går att följa en produkt från tillverkare till brukare. Utan fungerande spårbarhet riskerar produkter med brister att inte åtgärdas i tid – vilket kan få allvarliga konsekvenser för patienters säkerhet.

Idag saknas ett enhetligt sätt att följa upp hur kliniska prövningar genomförs i Sverige. Det gör det svårt att få en samlad bild av exempelvis antal pågående prövningar, hur lång tid det tar att starta dem och om mål för att rekrytera patienter uppfylls. Nu startar ett nationellt projekt för att ändra på det.

Regeringen har utsett Kristian Seth till ny ledamot i Läkemedelsverkets styrelse. Kristian Seth är chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.

Antibiotikaresistens är ett av de största globala hoten mot folkhälsan. En ny rapport från Läkemedelsverkets Kunskapscentrum för läkemedel i miljön visar att miljöns roll i utvecklingen och spridningen av resistens kan vara mer betydande än vad som ofta antas. Rapporten ska bidra till arbetet med Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens (AMR) 2026–2035.

Läkemedelsverkets kampanj Fulmediciner har vunnit pris i kategorin Årets kampanj på Guld-M, Marknadsföreningen i Uppsalas årliga tävling för kommunikation och marknadsföring. Kampanjen nominerades dessutom i kategorin Årets rörliga. Priset delades ut vid galakvällen på Brasserie21 i Uppsala den 19 mars.